Två olika schizofreni-symtom kan ha samma förklaring
Forskare har länge känt till att dopamin hjälper hjärnan att lära sig av belöningar. En ny modell visar hur detta system slutar fungera hos personer med schizofreni, samtidigt som det kan ge upphov till två mycket olika symtom – vanföreställningar och brist på motivation.
I en artikel i Journal of Neuroscience rapporterar forskare vid KTH och Tokyos universitet i Japan att motivationsproblem och vanföreställningar kan ha en gemensam bakomliggande orsak: en överaktiverad hjärnbark som stör hjärnans förmåga att koppla samman handlingar och deras konsekvenser.
– Modellen försöker förena flera kända funktioner hos hjärnans dopaminsystem – att lära sig av belöningar, att styra motivation, och att bilda sig en egen uppfattning av vad som pågår, säger Arvind Kumar, docent i beräkningsneurovetenskap vid KTH.
– En sådan gemensam förklaring skulle göra det lättare att studera hur dessa symtom utvecklas tillsammans och kan vägleda framtida forskning om behandlingar. Om den föreslagna grundorsaken bekräftas, så skulle mekanistiskt förankrade terapier kunna utvecklas, säger huvudförfattaren Kenji Morita, vid Tokyos universitet.
Modellen i studien visar vad som händer när detta interna orsak–verkan-system bryter samman. Modellen föreslår att två simultana inlärningsprocesser i de kortiko‑basala ganglierna‑mitthjärnan‑kretsarna måste vara i samklang för att en person ska förstå vad som känns som en belöning och varför.
Djupt inne i hjärnan fungerar striatum som ett kontrollcentrum som hjälper hjärnan att lära sig vilken belöning som är vilken, och att öka motivationen för rätt sak – exempelvis mat när man är hungrig eller vatten när man är törstig.
Den andra dopaminjusteringen sker i hjärnbarken. Det är den del som gör det möjligt för hjärnan att följa vad som händer. Till exempel att doften av nybakat bröd signalerar mat, eller att ljudet av rinnande vätska signalerar dryck.
Forskarna upptäckte att både minskad motivation och vanföreställningsliknande uppfattningar kan uppstå när en överstimulerad hjärnbark stör samspelet mellan dessa processer.
– Det gör att hjärnans inlärningssystem blandar ihop sambandet mellan motivation och belöning – vilket leder till både låg motivation och vanföreställningsliknande idéer, som att tillskriva fel orsaker till det som sker. Hjärnan behöver samordna motivation, belöningsidentitet och deras orsaker för att kunna fatta lämpliga beslut, säger Arvind Kumar.
Vetenskaplig publicering:
Mesocorticostriatal reinforcement learning of state representation and value with implications for the mechanisms of schizophrenia, Journal of Neuroscience,
DOI: 10.1523/JNEUROSCI.1762-25.2026
För ytterligare information kontakta:
Arvind Kumar, docent i beräkningsneurovetenskap vid KTH, tel. 08-790 62 24, arvkumar@kth.se
Pressbilder
Bildlänk: https://via.tt.se/data/images/public/3236651/4293874/5b24c0b1-c924-429a-bbd4-3e55f5e169ee.png
Foto: Foto: David Callahan
Bildtext: Vårt dopaminbaserade inlärningssystem hjälper oss att göra val, som att avgöra om vi ska äta ett grönt eller rött äpple, säger Arvind Kumar vid KTH. Han är medförfattare till en ny studie som visar vad som händer när detta system bryter samman, och hur feljustering bidrar till två symtom vid schizofreni.