UCDP: Dubbelt så många dödade i väpnade konflikter
Minst 237 000 människor i världen dog i organiserat våld under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan folkmordet i Rwanda 1994. Det visar en ny rapport från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet. UCDP är världens mest använda datakälla när det kommer till organiserat våld och äldsta pågående projektet samlar data på inbördeskrig.
Minst 237 000 människor i världen dog i organiserat våld under förra året. Detta innebär en ökning med 97 procent jämfört med året innan och den högsta siffran sedan folkmordet i Rwanda 1994. Det visar en ny rapport från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet.
– Den här stora ökningen sker trots att 2021 års värsta konflikter, Jemen och Afghanistan, båda trappades ned betydligt under förra året. Istället har våldet ökat kraftigt i Ukraina och Etiopien, säger Shawn Davies, senior analytiker på UCDP.
Krigen i Etiopien och Ukraina resulterade tillsammans i 180 000 stridsrelaterade dödsfall under 2022, lågt räknat, men informationen om döda från båda dessa krig är fortfarande oklar och förväntas justeras i takt med att mer information blir tillgänglig. Trots detta visar statistiken att det dog långt fler människor i dessa två krig förra året än det gjorde i hela världen under året innan.
– Många tror att Rysslands krig i Ukraina var det allra blodigaste under 2022, men i själva verket dog fler människor i Etiopien, där det Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) slagits mot den Etiopiska armén, stöttad av Eritrea, sedan hösten 2020, säger Shawn Davies.
I både Etiopien och Ukraina har krigen i stor utsträckning utkämpats som skyttegravskrig. I båda fallen har flera av de stridande parterna anklagats för att använda mänskliga vågor av nyrekryterade soldater som skickas fram som kanonmat, något som bidragit till de höga dödstalen.
Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 är det första storskaliga mellanstatliga kriget på 20 år. Även om konflikter mellan stater fortfarande är relativt ovanliga, har de ökat de senaste åren.
– Fler stater blandar sig också in i konflikter i andra länder, där de stöder rebellgrupper mot en regering, vilket i praktiken betyder att två stater strider mot varandra, säger Therese Pettersson, projektledare på UCDP.
Antalet väpnade konflikter i världen där stater strider mot varandra eller där minst en stat strider mot en rebellgrupp fortsätter att ligga på en historiskt hög nivå. UCDP registrerade 55 sådana konflikter under 2022. Det kan jämföras med år 2000 till 2013 då motsvarande siffra låg på mellan 31 och 39. De senaste åren, från 2015 och framåt, har den typen av konflikter fortsatt att öka och legat på mellan 52 och 56 varje år.
– Även om de flesta konflikter är små ökade antalet krig under 2022 från fem till åtta. De konflikter som klassificeras som krig är de som orsakar minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall under ett år, förtydligar Therese Pettersson.
Även antalet icke-statliga konflikter, där rebellgrupper eller andra väpnade grupper slåss mot varandra, ligger på en rekordhög nivå. Totalt registrerade UCDP 82 sådana konflikter under 2022. Av de tio dödligaste icke-statliga konflikter, ägde nio rum i Mexiko där rivaliserande drogkarteller stridit om kontroll sedan 1980-talet. Gängrelaterat våld har även ökat kraftigt i Brasilien, Haiti, Honduras och El Salvador de senaste åren.
Även så kallat ensidigt våld, där civila är måltavlan, ökade under 2022. Minst 11 800 civila dödades i denna typ av riktat våld, utfört av 45 olika stater eller organiserade grupper. Rebellgruppen Islamiska staten (IS) var den aktör som dödade flest, men även stater attackerade civila på flera håll. Ryssland och Eritrea använde båda mycket våld mot civila i krigen i Ukraina och Etiopien.
Resultat från 2023 års rapport publiceras i Journal of Peace Research.
För intervjuer eller mer information:
Shawn Davies, senior analytiker för UCDP, institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, shawn.davies@pcr.uu.se, 070 – 404 95 09
Therese Pettersson, projektledare på UCDP, institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, therese.pettersson@pcr.uu.se, tel: 070 – 649 64 91
Magnus Öberg, universitetslektor i freds- och konfliktforskning vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, magnus.oberg@pcr.uu.se, 070 – 167 90 86
Om UCDP
UCDP är världens mest använda datakälla när det kommer till organiserat våld och det äldsta fortfarande pågående projektet som samlar data på inbördeskrig. UCDP:s definition av väpnad konflikt har blivit den globala standarden för hur konflikter systematiskt definieras och studeras.
https://www.pcr.uu.se/forsknin…