Undervisning för hållbar utveckling anpassas till rådande orättvisor

– Utbildning för hållbar utveckling beskrivs ofta som något som förenar mänskligheten i en gemensam strävan mot en rättvis och hållbar värld. Men hur låter detta sig göras i en värld som är extremt ojämlik? Vår forskning visar att utbildningen i praktiken ofta anpassas till och normaliserar dessa ojämlikheter, istället för att utmana dem, säger Beniamin Knutsson, docent i ämnesdidaktik med inriktning mot hållbar utveckling.

Relation mellan utbildning och global ojämlikhet
I boken Education for Sustainable Development in an Unequal World: Biopolitics, Differentitation and Affirmative Alternatives undersöker Beniamin Knutsson och hans kollegor relationen mellan utbildning för hållbar utveckling och den globala ojämlikheten i Sverige, Sydafrika, Rwanda och Uganda.

– Fallstudierna visar hur utbildningsinsatser i grund- och gymnasieskolor liksom i informella lärandemiljöer ofta normaliserar och till och med riskerar att reproducera de orättvisor de egentligen syftar till att motverka säger Beniamin Knutsson.

Fokus på ojämlika maktrelationer behövs
Forskarna menar att problemet ligger i det sätt som utbildningen för hållbar utveckling genomförs.

– Fattiga människor utbildas för en småskalig, självhushållande och mikro-entreprenöriell livsstil. Fokus riktas mot basal överlevnad och att hantera hållbarhetsproblem i den omedelbara närmiljön på ett sätt som inte utmanar de bakomliggande orsakerna till deras utsatthet. Rika människor utbildas istället för att bli hållbara inom ramen för en masskonsumerande livsstil där preferenser och njutning blir viktiga styrmedel istället för att prata om förändring på systemnivå. Abstrakta, globala och ”andras” hållbarhetsproblem hamnar i fokus.

Rikta fokus mot beslutsfattare
Beniamin Knutsson anser att utbildningen för hållbar utveckling, behöver rikta ansvar uppåt, mot beslutsfattare, stora företag och andra maktaktörer som har möjlighet att genomdriva mer genomgripande samhällsförändringar. Istället för att enbart anpassas till lokala förhållanden, borde utbildningen bli bättre på att synliggöra de ojämlika maktrelationer och produktionsförhållanden som driver fram dagens miljöproblem och sociala klyftor.

Boken är resultatet av ett forskningsprojekt som pågått sedan 2018 och som finansierats av Vetenskapsrådet. Den riktar sig till forskare, lärare, beslutsfattare och alla andra som är intresserade av frågor kring utbildning, hållbarhet och global rättvisa.

– Vi hoppas är att boken ska bidra till en fördjupad diskussion om behovet av att göra utbildningen för hållbar utveckling mer rättvis och ambitiös. Det handlar ytterst om att utbildningen måste vara en del av lösningen, inte en återspegling av problemen.

Titel: Education for Sustainable Development in an Unequal World: Biopolitics, Differentitation and Affirmative Alternatives

Kontakt: Beniamin Knutsson, telefon: 070-7924621, e-post:beniamin.knutsson@ped.gu.se

FAKTA OM BOKEN:
Forskarna har gjort omfattande studier av grund- och gymnasieskolor i Sverige, Sydafrika, Rwanda och Uganda. De har intervjuat 200 lärare, elever, rektorer och tjänstemän i utbildningssektorn, representanter för internationella organisationer och gräsrotsrörelser i Sverige, Sydafrika, Rwanda och Uganda.  Man har också gjort etnografiska observationer på skolor och vid UNESO-möten och events, liksom analyser av dokument och audiovisuellt material.

Boken inbegriper tre ”fall”.
1. UNESCO:s globala ramverk för utbildning för hållbar utveckling: ESD for 2030
2. Utbildningsinitiativ i olika delar av världen som tilldelats UNESCO-Japan Prize on Education for Sustainable Development. Vissa av pristagarna jobbar inom det formella skolsystemet (några är skolor) andra pristagare är frivilligorganisationer som arbetar med informell utbildning.
3. Skolor som ingår i världens största program för utbildning för hållbar utveckling: Eco-Schools.