7 februari 2023
Umeå universitet

Unescoprofessur för arbete mot en hållbar grön omställning

Att tvinga människor att göra stora omställningar för klimatet som inte fungerar i deras vardag riskerar att få motsatt effekt. För sin forskning om hur man kan hitta sätt att genomföra klimat- och miljöpolitiska åtgärder så att de fungerar på både lokal och nationell nivå tilldelas Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, en professur från Unesco.

Att tvinga människor att göra stora omställningar för klimatet som inte fungerar i deras vardag riskerar att få motsatt effekt. För sin forskning om hur man kan hitta sätt att genomföra klimat- och miljöpolitiska åtgärder så att de fungerar på både lokal och nationell nivå tilldelas Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, en professur från Unesco.

– Den gröna omställningen rymmer många möjligheter, men det är också många – inte minst på lokal nivå – som är rädda för att omställningen blir en ny form av kolonialism där företag med politikens goda vilja får fritt spelrum utan att ta hänsyn till lokala erfarenheter och behov. Jag försöker ta reda på hur man kan genomföra omställningen på ett rättvist, jämlikt, demokratiskt och hållbart sätt, säger Camilla Sandström.

Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, utnämner regelbundet professorer runt om i världen. Professorerna ska fungera som brobyggare mellan sitt forskningsområde, det omgivande samhället, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare.

Labb för ökad inkludering

Camilla Sandström tilldelas en Unescoprofessur för sin forskning om biosfärsområden som laboratorier för inkluderande samhällsomställning. Biosfärområden utses av Unesco och fungerar som modellområden där nya metoder kan utvecklas i lokal samverkan. I Sverige finns fyra biosfärsområden, varav Camilla Sandström samarbetar mest med området Vindelälven-Juhttátahkka.

– Man kan säga att parallellt med min forskning försöker jag och min forskargrupp, tillsammans med berörda aktörer, hitta sätt att samverka kring miljö- och klimatfrågor på olika nivåer, till exempel från en lokal skogsägare eller renägare till politik på nationell nivå. Det är ju på lokal nivå som miljöpolitiken blir omsatt i praktiken och därför är det viktigt att det utformas hållbara lösningar som människor kan leva med i sin vardag. Det måste finnas en tilltro mellan människor, politiken och myndigheter. För att förstå hur vi ska nå dit kan vi prova olika arbetssätt gällande till exempel samverkan och dialogprocesser i biosfärsområdena. De blir som labb för att testa olika lösningar i praktiken.

Miljö som den överordnade frågan

Camilla Sandström arbetar i en forskargrupp med bred kompetens, där forskare från både Umeå universitet och SLU ingår.

– Frågor som rör miljö- och klimat kräver tvärvetenskapliga forskargrupper men också tvärsektoriell kompetens i samhället. Just klimatfrågan rör alltifrån säkerhetsfrågor till hur AI kan användas som verktyg i klimatarbete. Denna breda ansats skulle jag också vilja se i svensk klimat- och miljöpolitik. När man jobbar för ökad biologisk mångfald begränsas ofta politiska insatser till enskilda åtgärder. Man kan till exempel besluta att skydda den biologiska mångfalden inom ett begränsat markområde, när det viktiga egentligen är hur den biologiska mångfalden hanteras på alla annan mark och i anslutning till all markanvändning. Här har forskningen en viktig roll i att finna lösningar som bidrar till att skapa incitament för individer och organisationer att dra sitt strå till stacken, men också att hitta nya bättre metoder att till exempel sköta skog för att nå flera olika mål.

Kontaktuppgifter

Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
E-post: camilla.sandstrom@umu.se
Tel: 090-786 64 50, 070-219 63 44
https://www.umu.se/personal/ca…