Uppsalabor ska screenas för hjärtsvikt i hemmet
Inom kort startar en screeningstudie i Uppsala som syftar till att upptäcka hjärtsvikt tidigt. Idag är sjukdomen både underdiagnostiserad och underbehandlad, vilket forskarna vill komma till rätta med. Målet är en mer effektiv diagnostik. Boende i länet, med symtom som kan tyda på hjärtsvikt, anmäler sig själva till studien. Screeningen görs via blodprovstagning i hemmet.
Inom kort startar en screeningstudie i Uppsala som syftar till att upptäcka hjärtsvikt tidigt. Idag är sjukdomen både underdiagnostiserad och underbehandlad, vilket forskarna vill komma till rätta med. Målet är en mer effektiv diagnostik. Boende i länet, med symtom som kan tyda på hjärtsvikt, anmäler sig själva till studien. Screeningen görs via blodprovstagning i hemmet.
– Hjärtsvikt kan ge stort lidande och prognosen är dålig. Tyvärr är hjärtsvikt både underdiagnostiserat och underbehandlat. Uppskattningsvis hälften av alla med hjärtsvikt är ännu inte diagnostiserade. Vi vill undersöka om en stegvis multimodal hembaserad screening av personer med symtom på hjärtsvikt leder till en tidigare diagnos och därmed tidigare behandling, bättre livskvalitet och bättre prognos, säger Johan Sundström, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor i klinisk epidemiologi, Uppsala universitet.
Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med högre ålder. I dag uppskattas ungefär 250 000 svenskar ha sjukdomen. Vanliga symtom är till exempel att man är trött och orkar mindre fysiskt, att man lätt blir andfådd, eller har svullna anklar och ben.
Studien, som kallas Hembaserad screening för hjärtsvikt (U-SCREEN-HF), kommer att pågå under två år. Forskarna räknar med 800 deltagare som slumpvis delas in i två grupper där den ena får ett blodprovstagningspaket hemskickat.
– Eftersom hjärtsvikt ger flera symtom bör potentialen för symtomdriven screening för odiagnostiserad hjärtsvikt vara god, framhåller Johan Sundström.
I studien används flera olika digitala verktyg för att fånga upp symtom i den allmänna befolkningen som kan tyda på hjärtsvikt. Personer med hög sannolikhet för hjärtsvikt kommer att randomiseras till att antingen få eller inte få hemskickat utrustning för självprovtagning av kapillärt blod, det vill säga ett stick i fingret. Deltagarnas inskickade blodfläckar kommer sedan att analyseras för en hjärtsviktsmarkör, NTproBNP. De med förhöjda nivåer bjuds in till studiekliniken för undersökningar, bland annat ett AI-drivet ultraljud av hjärtat då diagnosen hjärtsvikt kan bekräftas eller uteslutas.
Johan Sundström berättar att alla deltagare kommer att följas med hjälp av digitala frågeformulär och i sjukvårdens databaser om hjärtsviktssymtom och livskvalitet. Detta för att utvärdera om screeningen påverkade hjärtsviktsdiagnostik, behandling och prognos.
– Studieresultaten kommer att vara till nytta för alla aktörer som är involverade i vården av patienter med hjärtsvikt (läkare, vårdgivare, myndigheter som tar fram kliniska riktlinjer, beslutsfattare, skattebetalare och patientorganisationer). Den ger oss den evidensbas som behövs för att förändra klinisk praxis för en mer effektiv diagnostik av hjärtsvikt, avrundar han.
För mer information, kontakta:
Johan Sundström, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor i klinisk epidemiologi, Uppsala universitet;
johan.sundstrom@uu.se
070-422 52 20