Urbana talgoxar mindre stressade än kusinerna från landet
Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet.
Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begåvats med en anmärkningsvärd förmåga att anpassa sig till människans miljöer.
Nu har forskare vid Lunds universitet dessutom upptäckt att talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än deras kusiner som bor i skogen.
– Talgoxens höga kognitiva förmåga gör den mycket anpassningsbar och de urbana talgoxarna verkar ha anpassat sig så bra till den nya miljön att de inte blir stressade av den höga populationstätheten. En alternativ förklaring är att det var de mest flexibla och smarta individerna som från början lyckades kolonisera urbana miljöer, säger Anders Brodin, biolog vid Lunds universitet.
Det vanligaste stresshormonet hos fåglar är kortikosteron. Forskarna har jämfört halterna av detta hormon hos talgoxar i olika urbana miljöer – exempelvis parker och villaträdgårdar – med talgoxar i skogsmiljö. Vanligtvis mäter forskare hormonnivåer i blodet – vilket brukar skjuta i höjden hos fåglar när de fångas in. I studien har Anders Brodin och hans kollegor i stället mätt nivån i stjärtfjädrarna.
– Dessa växer ut under två till tre veckor under slutet av sommaren och början av hösten vilket ger oss ett bra mått på den genomsnittliga hormonnivån under en sammanhängande period. Under den här tiden bildas vinterflockarna kring matning och då är hög rang viktigt för att överleva vintern. Detta gör att det blir många skärmytslingar när individerna ska inordna sig i flocken, säger Anders Brodin.
Omfattande vintermatning i våra samhällen gör att talgoxpopulationerna är tätare i urbana miljöer, vilket skulle kunna leda till högre stressnivåer. Men det verkar alltså vara tvärtom – den urbana talgoxen har inte alls lika svaga nerver som den rurala kusinen.
– Det är viktigt att förstå hur urbanisering påverkar olika djurarter och talgoxen är intressant eftersom den är så vanlig vid fågelborden. Att ha småfåglar i trädgården är en trivselfaktor för många människor och vår studie tyder på att fågelmatning är mycket viktig för att arter som talgoxen ska kunna leva nära oss, säger Anders Brodin.
Den vetenskapliga artikeln publiceras i Conservation Physiology, ”Feather corticosterone reveals that urban great tits experience lower corticosterone exposure than forest individuals during dominance-rank establishment”.
För mer information, kontakta:
Anders Brodin
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 736 87 75 98