Utbildning och inkomst formar nyhetsvanor

I takt med att intäkterna från reklam och tryckta tidningar har minskat har betydelsen av digitala prenumerationsintäkter blivit allt större för de svenska tidningsföretagen. Under 2023 hade 43 procent av svenskar mellan 25 och 85 år tillgång till en digital morgontidningsprenumeration. Svenskarna hör därmed till de folk i världen där benägenheten att betala för digitala nyheter är som störst. Den största andelen digitala prenumeranter återfanns bland personer mellan 65 och 85 år. Det visar data från Mediebarometer-undersökningen, som genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet.

– Tidningsläsningen har alltid varit mest utbredd i de lite äldre åldersgrupperna. Eftersom det blivit allt dyrare att trycka och distribuera tryckta tidningar har det blivit viktigt för tidningsföretagen att förmå de äldre läsarna att gå över till digitala prenumerationer i stället. Resultaten från Mediebarometern visar att det på många sätt har varit ett framgångsrikt arbete, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom och författaren bakom den nya rapporten. 

Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika delar av befolkningen när det gäller benägenheten att betala för dagspressens digitala nyheter. Vid sidan av ålder har utbildningsnivå och månadsinkomst stor betydelse för tillgången till en digital morgontidningsprenumeration visar Mediebarometern. Tillgången är också mer utbredd i storstäderna än på landsbygden. Lägst är tillgången bland unga män utan högskoleutbildning eller med lägre inkomst.

– Våra siffror visar att det finns en digital klyfta i befolkningen när det gäller tillgången till den professionella journalistik som dagspressen förmedlar online. Det är framför allt inom den urbana medelklassen som morgontidningarna varit framgångsrika med att sälja in sitt digitala innehåll, säger Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom. 

Sociala medier ersätter morgontidningen
Personer som har tillgång till en digital morgontidningsprenumeration tenderar även att konsumera nyheter från etablerade nyhetskällor som SVT, SR och kvällstidningar i större utsträckning än andra, visar rapporten.

– Vi kan se att det finns tydliga, positiva samband mellan att ha en digital tidningsprenumeration och benägenheten att också ta del av nyheter från andra professionella nyhetsmedier, public service inte minst, säger Karin Hellingwerf.

De som inte har tillgång till en digital morgontidning vänder sig i stället ofta sociala medier som Facebook, Instagram och YouTube för att hålla sig uppdaterade, särskilt bland de som är mellan 25 och 44 år eller har lägre inkomster. 

Mer medieteknik hos digitala prenumeranter
En annan viktig slutsats från rapporten är att höginkomsttagare och personer med högskoleutbildning inte bara i högre utsträckning har tillgång till digitala morgontidningar, utan också till annan medieteknik, strömningstjänster och andra typer av digitala prenumerationer. Det tyder på att personer med digitala morgontidningsprenumerationer generellt har en högre benägenhet att betala för digitalt innehåll.

– Att ekonomiska resurser och utbildningsnivå spelar en så betydande roll för förutsättningarna att ta del av det innehåll som erbjuds i det digitala medielandskapet är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger Jonas Ohlsson.

Läs mer

• Rapporten Mediebarometern 2023: Tema Digitala morgontidningsprenumeranter är skriven av Karin Hellingwerf och bygger på data ifrån Mediebarometer-undersökningen 2023. Rapporten är utgiven av Nordicom, som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.
• Läs och ladda ner rapporten här: Mediebarometern 2023, Tema: Digitala morgontidningsprenumeranter

Kontakt

• Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom, telefon: 076–618 61 25, e-post: jonas.ohlsson@nordicom.gu.se
• Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom, telefon: 076–618 19 92, e-post: karin.hellingwerf@nordicom.gu.se