16 januari 2023
Umeå universitet

Utmattning vanligt bland kommunanställda i nordlig glesbygd

Var femte kommunanställd i glesbygd i norra Sverige upplever självskattat utmattningssyndrom. Långvarig stress, hälsoproblem och försämrat välbefinnande är delar av problemet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Det finns ett samband mellan höga krav, otillräckliga resurser, brist på stöd i arbetet samt självskattat utmattningssyndrom.

Var femte kommunanställd i glesbygd i norra Sverige upplever självskattat utmattningssyndrom. Långvarig stress, hälsoproblem och försämrat välbefinnande är delar av problemet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Det finns ett samband mellan höga krav, otillräckliga resurser, brist på stöd i arbetet samt självskattat utmattningssyndrom.

– Det behövs insatser för att främja hälsan för kommunanställda i glesbygden som är i riskzonen för sjukskrivning, säger Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

Syftet med Sofia Asplunds avhandling var att utforska den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige.

I glesbygd har den kommunala sektorn den högsta sjukfrånvaron av alla sektorer, främst på grund av stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom. Många glesbygdskommuner kämpar med utmaningar som avbefolkning, ekonomiska nedskärningar och svårigheter att rekrytera personal.

I sin avhandling visar Sofia Asplund att en av fem anställda i de studerade glesbygdskommunerna rapporterade självskattat utmattningssyndrom. Det indikerar att de kan vara i riskzonen för sjukskrivning. Det fanns ett samband mellan självskattat utmattningssyndrom och hälsoproblem som till exempel kognitiva svårigheter, sömnproblem, depressiva symptom och dålig självskattad hälsa.

Kommunanställda med självskattat utmattningssyndrom skattade även en sämre organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö, med bland annat höga krav i arbetet och högre förekomst av konflikter. De kommunanställda som inte uppgav självskattat utmattningssyndrom uppgav att det upplevde högre grad av socialt stöd, större ekonomiska resurser, mer personal och tid för arbete och reflektion.

Intervjustudierna gav insikter om kommunanställdas erfarenheter av arbetsrelaterad stress, där de beskrev hög arbetsbelastning, vikariebrist och otillräckligt stöd från närmaste chef. Brist på vikarier medförde att de ofta var underbemannade eller var tvungna att arbeta med personal utan utbildning och erfarenhet.

Kommunanställda upplevde även känslor av otillräcklighet, samt negativa effekter på hälsa och familjeliv. De gav allt i jobbet, vilket medförde brist på energi när de kom hem. De hade ingen ork till att sköta hushåll, aktiviteter med familjen eller till fritidsaktiviteter.

Chefer beskrev svårigheter att arbeta i kommunala organisationer med krympande resurser. Det var svårt att lyckas vara en närvarande chef då de ofta var ansvariga för ett stort antal medarbetare, vilket också påverkade både deras egen och medarbetarnas arbetsmiljö. Cheferna beskrev negativa aspekter av att arbeta i en mindre kommun i glesbygd, som svårigheter att byta jobb och att vara chef när alla känner alla i kommunen. Men det fanns också positiva aspekter i glesbygd, som en bredd av kunskap och gott samarbete.

– En slutsats är att sänka kraven i den kommunala organisationen för att förebygga arbetsrelaterad stress, främja hälsa och förebygga sjukskrivning bland kommunanställda i norra Sveriges glesbygd. Det är också viktigt med ett närvarande ledarskap och att därför se över antalet medarbetare som varje chef är ansvarig för, säger Sofia Asplund.

Avhandlingen baseras på en tvärsnittsstudie där 1093 kommunanställda i två glesbygdskommuner i norra Sveriges inland under 2018 svarat på enkätfrågor om den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, hälsa, upplevd stress, självskattat utmattningssyndrom och fysisk aktivitet. Avhandlingen bygger också på två intervjustudier; en studie med 15 kommunanställda som uppgav hög självrapporterad stress, och en studie med 15 kommunanställda chefer.

Sofia Asplund är utbildad distriktssköterska och företagssköterska, med intresse för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Uppvuxen i Umeå, med rötter i Österbotten, kommer Sofia framöver att arbeta med forskning vid Åbo Akademi i Vasa.

Till avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-201055

För mer information, kontakta gärna
Sofia Asplund
Telefon 070-5254864
E-post sofia.asplund@umu.se

Om disputationen
Sofia Asplund, Institutionen för omvårdnad, försvarar fredag 20 januari kl. 13.00 sin avhandling Arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställd i glesbygd i norra Sverige. Opponent Magnus Åkerström, Göteborgs universitet. Huvudhandledare Britt-Marie Lindgren. Lokal: Triple Helix, Universitetsledningshuset.