Vad lärde sig barnen egentligen om smitta under pandemin?

Pandemin satte infektionssjukdomar i centrum, men i klassrummet blev förändringarna små. En ny avhandling från Karlstads universitet av Anna-Clara Rönner på Högskolan Väst, visar att många lärare efterfrågar tydligare styrning och mer utbildning för att kunna ge elever en djupare förståelse för smitta, vaccinationer och antibiotikaresistens.

– Att pandemin har haft en så liten inverkan på skolans undervisning överraskade mig, säger forskaren Anna-Clara Rönner, som just disputerat i biologi vid Karlstads universitet efter att ha undersökt hur ämnet infektionssjukdomar lyfts i svenska klassrum. Anna-Clara är verksam vid Högskolan Väst. I sin avhandling har Anna-Clara Rönner undersökt hur kunskap om bakterier, virus och smittspridning framställs i läromedel, hur lärare undervisar om området och hur elever i mellanstadiet förstår innehållet.

Fokus på hygien – mindre på biologiska samband

Studien visar att undervisningen ofta koncentreras till hygienråd och beteenden, medan de biologiska mekanismerna bakom smitta får mindre utrymme. Skillnader mellan bakterier och virus behandlas ytligt, och kopplingen mellan smittämne, spridningsväg och sjukdom fördjupas sällan. Samtidigt uttrycker många lärare ett behov av mer stöd.

– Många lärare ville att infektionssjukdomar skulle komma in i läroplanen på ett tydligare sätt, säger Anna-Clara Rönner. Men de uppgav också att de skulle behöva mer stöd och utbildning för att kunna undervisa om ämnet. Läromedelsanalysen visar att innehållet främst ligger på en grundläggande faktanivå. Fördjupande resonemang om exempelvis vaccinationers funktion eller antibiotikaresistens är mindre framträdande.

Elevernas förståelse präglas av pandemin

Via intervjuer och elevernas teckningar och tillhörande kommentarer framkom att elevernas föreställningar i hög grad formats av pandemin och mediebilden. Många blandade ihop virus och bakterier, och flera använde begreppet ”corona” för både viruset och sjukdomen. Samtidigt visade eleverna ett starkt engagemang och en vilja att förstå hur smitta fungerar, något som enligt forskningen ger en tydlig didaktisk möjlighet. En fråga om ”hälsolitteracitet”och beredskap. Forskningen tar avstamp i begreppet ”hälsolitteracitet”, som lyfts internationellt av bland andra World Health Organization. Det handlar om förmågan att förstå, värdera och använda hälsoinformation för att fatta genomtänkta beslut.

Anna-Clara Rönner betonar att undervisning om infektionssjukdomar inte bara är en biologifråga, utan också en samhällsfråga. Enligt henne behöver såväl lärarutbildningen som fortbildningen utvecklas, för att undervisningen ska kunna ge elever en djupare, vetenskapligt grundad förståelse som kan användas även i nya och oväntade situationer.

– Jag hoppas att min avhandling leder till att infektionssjukdomar får en större plats i undervisning, läroböcker, läroplaner och lärarutbildningen.

Här kan du läsa avhandlingen ”Teaching and Learning about Infectious Diseases in the Aftermath of COVID-19”.

Kontakt: Anna-Clara Rönner, anna-clara.ronner@hv.se

Text: Åsa Bongnell-Höjer, Karlstads universitet

På Högskolan Väst bedriver vi forskning i samverkan med omvärlden för att skapa en bättre framtid.