Vädret i rymden påverkar försvaret på jorden
I en tid med alltmer avancerad teknik spelar rymdväder en allt större roll – inte bara för den civila sektorn utan även för Försvarsmakten. Enligt Andreas Johlander och Seméli Papadogiannakis, forskare påFOI, är det viktigt att förstå och hantera rymdvädrets effekter.
Rymdväder är ett samlingsbegrepp för solens påverkan på jorden och dess närområde. I rapporten Rymdväder för en militär lägesbild ger Andreas Johlander och Seméli Papadogiannakis en översikt av hur effekterna av olika typer av solstormar kan påverka infrastruktur och militäroperationer.
– Rymdväder omfattar förhållanden i rymdmiljön som påverkar människoskapad teknik, både på jorden och i rymden, säger Andreas Johlander.
När både tekniken och militären blir alltmer beroende av rymden är kunskap om rymdväder en avgörande faktor för att skydda både samhällskritisk infrastruktur och försvarsresurser.
–Rymden betraktas nu som en operativ domän, likt mark, sjö och luft, vilket innebär att det kan bli en plats för framtida konflikter. USA har skapat en egen ”Space Force” – och det finns många länder som har följt efter och skapat sina egna rymdstyrkor, säger Seméli Papadogiannakis.
Solstormar kan leda till stora skador
Solens aktivitet varierar i elvaåriga cykler, och just nu befinner vi oss i ett maximum, där solens magnetfält håller på att ändra riktning. Det innebär en högre risk för fenomen som solstormar och koronamassutkastningar – kraftfulla solutbrott som kan få stora konsekvenser.
–Rymdväder kan orsaka allvarliga störningar i vår teknik. Ett exempel är elnätet, som kan påverkas av solstormar. Det värsta scenariot är att en kraftig solstorm skadar kraftförsörjningen permanent, säger Andreas Johlander.
En kännbar följd av rymdväder skedde till exempel den 30 oktober 2003, då 50 000 hushåll i Malmö blev utan el på grund av en solstorm.
Även satellitnavigering och kommunikation är utsatta. En solstorm kan göra att kontakten förloras med satelliter eller att deras banor förändras. För militären, som är beroende av satelliter för övervakning och kommunikation, kan detta få stora konsekvenser.
Svårt att ta fram prognoser
Prognoser av rymdväder är dock svåra att ta fram och i dagsläget relativt osäkra, bland annat på grund av begränsningar i modeller, antal observationspunkter, datorkraft och i det faktum att rymdfysiken inte är helt utredd.
–Det är väldigt svårt att förutsäga hur stark en solstorm blir. Om vi jämför med väderprognoser på jorden, där vi har väldigt många väderstationer att bygga våra antaganden på, är satelliter som fungerar som väderstationer väldigt få i jämförelse, säger Andreas Johlander och tillägger:
–Vi tittar just nu på utrymmet mellan jorden och solen, men vi skulle behöva ha satelliter som ser en annan del av solen för att lättare kunna förutsäga styrkan i solstormar. Om det sker ett utbrott i dag kan vi inte ens säga om det rör sig emot oss eller ifrån oss.
Europeiska rymdorganisationen, ESA, håller som bäst på att utveckla nya satelliter som just kan ge bättre bilder av solens aktivitet från olika perspektiv.
Försvarsmakten planerar även att skicka upp egna satelliter till 2030. Det innebär att förståelsen för rymdväders påverkan på koncentrationen av gaser i atmosfären (atmosfärsdensitet) och satelliters instrument blit ännu viktigare.
–Vi måste hålla koll på var allting befinner sig i rymden. När det sker en solstorm håller inte de tidigare prognoserna, då ökar risken för att satelliter försvinner eller till och med krockar med varandra, säger Seméli Papadogiannakis.
Läs rapporten
Rymdväder för en militär rymdlägesbild
Läs mer