Våld i relationer felrapporteras ofta – AI kan korrigera

Återberättade händelser om våld förvanskas beroende på vem som återberättar och vilket våld det handlar om. Det leder till att media och människor förmedlar en skev uppfattning av allvaret i det som faktiskt skett. Vissa händelser skattas allvarligare när de återberättas i efterhand och vice versa.  AI gör dock en mer korrekt bedömning. Det visar två nya studier från Lunds universitet.

I den första studien – som består av närmare 300 amerikaner som fick skriva ner och skatta allvaret i en självupplevd sexuell, fysisk eller psykisk våldshändelse – konstaterar forskarna att kön, typ av våld och återberättarens roll i händelsen spelade stor roll i hur våldet uppfattas av omvärlden. De 300 berättelserna om våld skattades av ca 500 individer. På så sätt kunde forskarna jämföra hur våld uppfattas när man själv varit med om det respektive när man endast fått det återberättat för sig.

Sammanfattningsvis uppfattades våld mot kvinnor som värre än våld mot män. Män uppfattade våld mot kvinnor värre än vad kvinnorna gjorde. Fysiskt och sexuellt våld uppfattades som värre än psykiskt våld. När våldet kommunicerades av offer eller ögonvittnen uppfattades det som allvarligare än när det var förövaren som berättade om det. Enda gången som en nedskriven återberättelse av våldet uppfattades som mindre allvarlig av omgivningen än av aktörens egen upplevelse var när förövaren beskrev fysiskt våld.

– Hur korrekt allvaret i en återberättad våldshändelse uppfattas beror alltså på vem som återberättar och vilken typ av våld det handlar om, säger professor Sverker Sikström, som lett studierna. Offren kommunicerade händelsen bättre än ögonvittnena och förövarna. Och skattningen av allvaret beträffande sexuellt våld var mer samstämmigt mellan de båda grupperna än när det gällde fysiskt och psykiskt våld.

I den andra studien lät man i stället AI bedöma våldet. Resultaten visade att artificiell intelligens kunde göra mer korrekt bedömning av allvaret i en våldshandling än en grupp deltagare som läst om och gjort en skattning av våldet. Detta gällde både för psykiskt och fysiskt våld. Människor gjorde dessutom systematisk fel när det kom till att avgöra om våldet var fysiskt eller psykiskt, något som inte AIn gjorde. Studien visade också vilka ord som är väsentliga vid bedömningar av psykiskt och fysiskt våld.

Dessa resultat visar alltså att AIn var bättre på att bedöma offrets upplevelse än vad studiens deltagare var. Sverker Sikström menar att resultaten i framtiden kan leda till ökad rättssäkerhet vid bedömningar av förövarens våld, samt en större förståelse för offrens upplevelser. Resultaten kan också påverka bedömningar om vilken typ av våld som får genomslag i media.

– AI, som bygger på språkteknologi och maskininlärning har gjort stora framsteg under de senaste åren, säger professor Sverker Sikström. Dock behöver dessa studier replikeras och utvidgas innan de kan används i verkliga sammanhang.

Sverker Sikström menar att det medför stora risker att allvaret i en våldshändelse är svår att bedöma:

– Att självupplevt våld skattas annorlunda av personer som det kommuniceras till, kan leda att offer inte får det stöd som de behöver samt att förövare riskerar rättsosäkerhet vid bedömningar av brottmål. Minst lika viktigt är att det påverkar hur offers, och förövarens, sociala nätverk värderar och bedömer våld i nära relationer. Studierna visar att vi behöver modifiera våra bedömningar beroende på om det är män eller kvinnor som bedömer eller upplever våldet, om våldet är fysiskt, sexuellt eller psykiskt, samt om det kommuniceras av offer, förövare eller vittne.

Studie 1:Sikström, S., Dahl, M. (2023). How bad is bad? Perceptual differences in the communication of severity in intimate partner violence. Humanities and Social Sciences Communications.

Studie 2: Sikström S., Dahl, M., Claesdotter-Knutsson E. (2023). Removing biases in communication of severity assessments of intimate partner violence: model development and evaluation.  Journal of Medical Internet Research.