Vanligt med hot och trakasserier i högskolan

– Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga på svenska lärosäten och det är en stor utmaning, säger David Brax, forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som skrivit rapporten.

Studien baseras på enkätsvar från omkring 3000 medlemmar i SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och är ett samarbete mellan SULF, SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. 

Utsatthet förekommer inom samtliga ämnesområden. Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom dessa ämnesområden svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier.

På vilket sätt forskare och lärare utsätts varierar, men vanligast är hotfulla e-postmeddelanden (18 %), följt av hotfulla uttalanden öga mot öga (11 %) och hot eller påhopp via sociala medier (9 %). Våld, stöld och skadegörelse förekommer, men i mindre utsträckning (6 %).

Kvinnor är mest utsatta och oftast av studenter
Studenter är vanligaste gruppen förövare. Hälften av de forskare och lärare som hade utsatts senaste året svarade att förövaren var en student. Näst vanligast är att bli utsatt av en kollega på samma institution.

– En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer, säger David Brax.

Kvinnliga forskare och lärare är mer utsatta än män, särskilt av studenter. Män utsätts oftare än kvinnor av kollegor. Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan. Undantaget är ämnesområden som varit föremål för debatt i medier. Där rapporteras högre utsatthet och att förövaren ofta är någon utanför akademin och mer sällan studenter.

Rapporten visar också att de som utsätts upplever brist på information om stöd.

– Lärosätena behöver arbeta förebyggande mot hot och trakasserier och säkerställa att alla anställda har tillgång till och vet var de ska vända sig för att få stöd, säger David Brax.

Konsekvenserna av hot och hat är långtgående. Av rädsla för att bli utsatta undviker många att engagera sig i vissa ämnen eller att uttala sig i vissa frågor. Det förkommer också att forskare och lärare överväger att lämna sitt arbete på grund av sin utsatthet.

– Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut, säger David Brax.

Huvudsakliga resultat från rapporten

• Erfarenhet av utsatthet för hot eller trakasserier är vanligt (39 %) och förekommer i alla ämnesområden. Drygt 30 procent inom samtliga ämnesområden rapporterar erfarenheter av någon form av utsatthet.

• Studenter är vanligaste gruppen förövare. Flest fall sker i undervisnings- och handledningssammanhang. Kollegor är näst största kategorin förövare, och vanligare i situationer som rör pågående forskning eller publicering av forskningsresultat. 
• Kvinnor är mer utsatta än män för de flesta typer av incidenter, och är mer oroliga för utsatthet, både för sig själva och för anhöriga.  

• Erfarenhet av utsatthet är vanligare inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, där erfarenheter av hot eller trakasserier ligger nära 50 procent.  
• Något högre utsatthet rapporteras i ämnesområden som tidigare haft rapportering om incidenter, och varit föremål för debatt som rör politiskt laddade frågor. Här anges i betydligt högre grad externa förövare, och i mindre grad studenter.

• En tredjedel av vet inte vart de ska vända sig om de blir utsatta. Två tredjedelar känner inte till någon handlingsplan om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon vid deras institution eller lärosäte.

• Konsekvenser av utsatthet eller risk/oro för utsatthet är olika former av självcensur. 
• Åtta procent har ändrat sina rutiner/beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar denna konsekvens.  

• Utsattheten är högre bland de som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier.

• Externa förövare är vanligare när det gäller förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg.  

• Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i materialet. Sex procent har någon gång blivit utsatt för någon händelse av dessa slag. 

Fakta om kartläggningen

• Studien har undersökt bland annat hur stor andel av de tillfrågade som utsatts, vad de utsätts för, vilka ämnen de representerar, vilka konsekvenser det har för de utsatta, samt vilket stöd de fått. 

• Studien är den första i sitt slag som rör forskare och universitetslärare i Sverige. Den har genomförts av Nationella sekretariatet för genusforskning i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare, SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF 

• Enkäten skickades till medlemmar i SULF med e-post i medlemsregistret, totalt 17 459 personer, och den besvarades i sin helhet av 3 154 personer.
• Rapporten kompletterar den delrapport från studien som kom 2022, med fler uppgifter om fördelning av utsatthet och konsekvenser samt fördjupad kontext och analys.

Kontakt: David Brax, senior utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning, telefon: 070-548 3672, e-post: david.brax@genus.gu.se 

Läs och ladda ner rapporten: Utsatthet vid svenska universitet och högskolor: En undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare

Rapporten finns även på engelska: Victimisation in Swedish higher education institutions – A study of harassment, threats and violence against researchers and teachers