Vänner från barndomen kan ha betydelse för din inkomst och hälsa

Den person du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. För barn från låginkomstfamiljer kan en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa. Det visar en ny avhandling av doktoranden Klara Gurzo vid Stockholms universitet.

– Inkomstmobilitet och hälsa är inte bara individuella prestationer eller utfall. De formas av de sociala världar vi växer upp i, säger hon.

Med hjälp av flera decenniers svenska registerdata och Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study undersöker Gurzo en central fråga: Hur påverkar inkomst och social rörlighet vår hälsa – inte bara i vuxen ålder utan över generationer?

Ett av resultaten i Klara Gurzos forskning som hon menar särskilt sticker ut handlar om barndomsvänskap. I den andra delstudien i avhandlingen, publicerad i Social Forces, som omfattar mer än 10 000 svenskar födda 1953, undersökte hon vad som hände med barn från låginkomstfamiljer som hade minst en nära vän från en mer välbärgad bakgrund. Med hjälp av uppgifter som samlades in i klassrum i Stockholm på 1960-talet – där barnen själva rapporterade sina vänskaper – följdes deltagarnas inkomster mellan 37 och 48 års ålder.

Mönstret var tydligt. Barn från de lägsta inkomstgrupperna som hade en vän som kom från en mer välbärgad familj tjänade som vuxna betydligt mer än barn som inte hade sådana vänskaper.

– Dessa vänskaper kan ge mer än bara sällskap. De kan exponera barn för andra ambitioner, utbildningsvägar och nätverk – och även indirekt ge tillgång till resurser via en väns familj, säger Klara Gurzo.

Sammantaget visar Gurzos avhandling att inkomstrelaterade hälsoskillnader speglar både överföring mellan generationer och processer inom individens livslopp. Sociala och historiska sammanhang, liksom individuella egenskaper, formar möjligheterna till inkomstmobilitet och hälsa genom livet.

– Resultaten tyder på att insatser för att minska hälsoskillnader inte enbart bör fokusera på socioekonomiska förhållanden i vuxen ålder. Istället kan politiken även behöva rikta in sig på tidiga livsmiljöer – inklusive skolmiljöer och kamratrelationer – där socialt kapital, ambitioner och möjligheter börjar ta form, säger Klara Gurzo.

Kontakt:
Klara Gurzo, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet (endast engelska)
Tel: 0760714633
E-post: klara.gurzo@su.se

Om avhandlingen:

Klara Gurzo, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, försvarar försvarade sin doktorsavhandling Perspectives on income and health: cohort change, intergenerational social mobility, and the role of personal attributes and childhood friends vid Stockholms universitet den 6 mars: https://su.diva-portal.org/sma…

Avhandlingen består av fyra empiriska studier:

Studie 1 jämförde två svenska födelsekohorter, 1922–1926 och 1951–1955, för att undersöka hur inkomstrelaterade ojämlikheter i kohortens temporära livslängd mellan 50 och 61 års ålder förändrades före och efter välfärdsstatens etablering

One generation apart: Individual income and life expectancy in two Swedish cohorts born before and after the expansion of the welfare state

https://doi.org/10.1177/140349…

Studie 2 undersökte om barndomsvänskaper kan fungera som självförvärvat socialt kapital.

The Impact of Privileged Classroom Friends on Adult Income and Income Mobility: A Study of a Swedish Cohort Born in 1953

https://academic.oup.com/sf/ar…

Studie 3 utvärderade sambanden mellan ekonomiska uppväxtvillkor och dödlighet av alla orsaker i vuxen ålder.

Pathways from Childhood Economic Conditions to Adult Mortality in a 1953 Stockholm Cohort: The Intermediate Role of Personal Attributes and Socioeconomic Career – https://doi.org/10.3390/ijerph…

Studie 4 undersökte psykisk hälsa i åldrarna 52–66 år, mätt genom uttag av psykofarmaka, med hjälp av diagonala referensmodeller som skiljer mobilitet från ursprung och destination.

Intergenerational income mobility and psychotropic drug dispensation: A diagonal reference model approach. Studien är ännu inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift, men finns tillgänglig i den vetenskapliga publikationsdatabasen DiVA: https://su.diva-portal.org/sma…