”Varför lever vi inte bara i ett enda bra samhälle?” Ny bok lär högstadieelever om segregation

Dagarna efter att den stora invigningen av stadsdelen Skärholmens 1968 skrev Dagens Nyheter en artikel under rubriken ”Riv Skärholmen”. Tillsammans med områden som Biskopsgården, Tensta och Rosengård har miljonprogrammet varit utsatt för kritik från dag ett och fick snabbt en dålig stämpel.

− Det vet inte de som växer upp i Skärholmen idag. När jag berättar detta för ungdomar, särskilt de med utländsk bakgrund, att Skärholmen pekades ut redan för 50 år sedan, tappar de hakan: ”Vadå, var det dåligt i Skärholmen när de nästan bara bodde svenskar här? Vi trodde problemen kom med oss”. Det är klart att det påverkar när man går runt med en sådan självbild. Då kände jag att jag måste skriva om det och försöka får ut det i skolorna, segregation är en av de kanske viktigaste frågorna just nu i samhället med tanke på hur det ser ut, säger Jonas Lindström.

Reder ut begreppen

Vad betyder det egentligen att ett samhälle är segregerat? Har det alltid varit så, och går det att bryta? Det är frågor som Jonas Lindström tar sig an i denna bok som vänder sig speciellt till elever i högstadiet. I sina många möten med både tonåringar och studenter har han sett att många helt enkelt inte vet. De har inte heller fått tränas i att ställa kritiska frågor eller resonera kring varför samhället ser ut som det gör.

− Idag ställs grupper mot varandra, man konstruerar uppfattningar och generaliserar. Min tanke är inte att säga vad som är rätt eller fel utan att eleverna ska förstå att det inte enbart handlar om invandring. Det handlar inte om Skärholmen heller eller utsatta områden. Det är samhället som är segregerat, inte platserna. Eleverna ska kunna gå till sig själv; hur ser det ut där jag bor, varför skiljer det sig från andra områden och städer? För det handlar inte heller bara om förort och city, utan lika mycket om stad och land, säger han.

Segregration ur olika perspektiv

I boken tecknar Jonas Lindström en bakgrundsbild över hur välfärdssverige växte fram. Hur Sverige snabbt gick från ett ruralt till ett urbant land, den snabba inflyttningen till städerna och framväxten av miljonprogrammen. Han gör också en utblick mot andra länder för att öka förståelsen kring begreppet segregation. Bland exemplen finns Sydafrika, Nordirland, migrationen till USA, slaveriet och arvet efter det. Boken kommer också med en omfattande lärarhandledning med bland annat tips på diskussionsfrågor och undervisningsmaterial som behandlar segregation.

− Jag inleder boken med en mycket enkel men samtidigt svår fråga: varför lever vi bara inte i ett enda samhälle där alla trivs och bor bra? Det är komplexa frågor och vi måste förstå att segregationen inte kommer att försvinna, men vi måste förstå varför det ser ut som det gör, säger Jonas Lindström.