17 februari 2023
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Värmeböljor hotar häckande havsfåglar

Pågående klimatförändringar leder till mer extrema och utdragna värmeböljor. En ny studie från SLU visar nu att sådant extremväder kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. I längden skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser för havsfågelspopulationer i både Östersjön och i andra hav.

Pågående klimatförändringar leder till mer extrema och utdragna värmeböljor. En ny studie visar nu att sådant extremväder kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. I längden skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser för havsfågelspopulationer i både Östersjön och i andra hav.

I och med de pågående klimatförändringarna så blir sommarens värmeböljor både längre och kraftigare. Detta kan ha direkta och allvarliga konsekvenser för flera djurarter, särskilt för dem som har liten möjlighet att söka skydd. Många arter av havsfåglar häckar under årets varmaste månader på klippor och stränder, där de exponeras för vädrets växlingar.

– Detta gör fåglarna väldigt sårbara för höga temperaturer och solsken, men det finns väldigt få studier som undersöker exakt hur det påverkar dem, säger Agnes Olin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som har lett studien.

Nu har forskare på Sveriges lantbruksuniversitet tittat närmare på hur höga temperaturer och solsken påverkar sillgrisslor, en havsfågel anpassad för arktiska och subarktiska miljöer. Studien utfördes på Stora Karlsö utanför Gotland, som har Östersjöns största sillgrisslekoloni.

– På Stora Karlsö har vi en unik forskningsmiljö där vi kan studera sillgrisslorna i detalj. Under de senaste åren har vi satt upp en mängd övervakningskameror som filmar fåglarna dygnet runt, vilket gör att vi fångar beteenden som kanske ofta missas med traditionella studiemetoder, säger Jonas Hentati-Sundberg, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet som under många år har varit med och lett havsfågelforskningen på Stora Karlsö.

Studien visade att fåglarna påverkas kraftigt vid höga temperaturer och solsken. De börjar flämta, vilket fungerar som en avkylningsmekanism, och för vingarna ut från kroppen för att försöka bli av med så mycket värme som möjligt. Många fåglar lämnar också klipporna för att kyla av sig i havet. I längden skulle detta kunna påverka den sociala dynamiken, då fåglarna tillbringar mindre tid tillsammans på häckningsklipporna.

I studien registrerades några tillfällen med mycket höga temperaturer på klippan – över 47 grader i direkt solljus. Då lämnade många av de vuxna fåglarna sina ägg och ungar ensamma på klippan, vilket de annars endast gör vid stora störningar eller födobrist.

De ensamma äggen och ungarna är sårbara. Forskarna såg flera fall där de ensamma ungarna dog i värmen, eller blev nedsparkade från klippan av andra fåglar av misstag. Ibland råkade föräldrarna också sparka ner sitt eget ägg när de var väldigt påverkade av värmen.

– Under värmeböljorna i slutet av juni 2020 och 2022 var det riktigt illa och flera ägg och ungar från vårt studieområde gick förlorade. Med pågående klimatförändringar talar allt för att värmeböljor kommer bli ett allt större problem, för både sillgrisslor och andra havsfågelsarter, säger Agnes Olin.

Om studien:

Studien ”Breeding failures and reduced nest attendance in response to heat stress in a high-latitude seabird” har publicerats i tidskriften Marine Ecology Progress Series.

Studien har letts av forskare vid SLU, i samarbete med medarbetare inom projektet Baltic Seabird Project.

Studien har finansierats av Världsnaturfonden WWF, FORMAS och Vetenskapsrådet.

Fakta om sillgrisslor

  • Över 20 000 par sillgrisslor häckar (lägger ägg och föder upp ungar) på Stora Karlsö varje år
  • Ett sillgrisslepar lägger 1 ägg per säsong, och föräldrarna hjälps åt att ruva och mata unge
  • Sillgrisslan blir äldst av alla fåglar i Sverige (den äldsta hittills 47 år)
  • Populationen på Stora Karlsö har ökat starkt under hela 1900-talet efter att ha varit nära utrotning på grund av jakt och äggplockning

Kontaktinformation:

Agnes Olin, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
agnes.olin@slu.se, 010-478 41 29, 076-126 80 69

Jonas Hentati Sundberg, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
jonas.sundberg@slu.se
, 010-478 40 70, 073-938 79 69