Vi flytt’ int’! – flyttningstrender på norrländsk landsbygd sedan 1850
Vem, var och när flyttar Norrlands landsbygdsbefolkning? Det är temat i en ny avhandling i historia av Samuel Sundvall vid Umeå universitet, där flyttrender undersökts under 170 år. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.
Norra Sverige expanderar, säger Samuel Sundvall och fortsätter beskriva hur nya industrier växer fram som en del av den så kallade ”gröna omställningen”.
– Trots detta så kämpar många landsbygdsområden i norr med avfolkning till följd av stor utflyttning. Problematiken är gammal, men norra Sveriges landsbygd har däremot inte alltid dragits med dessa problem.
– Under det sena 1800-talet var många av de områden som nu avfolkas inflyttningsbygder. Nya jordbruk etablerades och befolkningen ökade snabbare än någon annanstans i landet. Hur skedde denna totala omläggning i flyttbeteenden?
Från jordbruksland till industriland till tjänstesamhälle
Han fortsätter beskriva hur det generellt är samhällsekonomin som har satt ramarna för landsbygdsbefolkningen flyttat. Att Sverige sedan 1800-talets slut gått från jordbruksland, till ett industriland och sedermera ett tjänstesamhälle.
– Landsbygden har därmed gått från att vara norm till periferi. Färre människor lämnade den norrländska landsbygden under den första fasen av industriell expansion än på andra platser i Sverige. De norrländska småbrukarna kunde genom exempelvis skogsarbete skaffa en inkomstkälla i ett samhälle där lönearbete blev allt viktigare.
– Sedan mitten av 1900-talet har däremot utflyttningstalen ökat dramatiskt. Frånsett att fler väljer att lämna den norrländska landsbygden så har även de ekonomiska klyftorna mellan de som flyttar och stannar ökat dramatiskt.
Den typiske utflyttaren är sig lik
Samuel Sundvall konstaterar vidare att även om fler väljer att flytta nu så har den typiska utflyttaren sett ungefär likadan ut sedan under hela denna tid. Att vi flyttar oftast i ung vuxen ålder, innan vi rotat oss med arbete och familj.
– Däremot så är vi lite äldre nu än för 100 år sedan, istället för att flytta för arbete direkt när vi lämnar föräldrahemmet, så bor de flesta kvar tills det är dags att påbörja högre utbildning. Kvinnor har också alltid lämnat landsbygden mer än män, bland annat på grund av att de sektorer som varit dominerande på landsbygd har traditionellt varit mansdominerande.
– Skillnaderna idag är däremot mycket mindre än för 100 år sedan eftersom färre arbetstillfällen idag finns inom dessa landsbygdsnäringar, varmed även män har börjat flytta i högre utsträckning.
Om disputationen
Disputationen äger rum fredag 7 juni, kl. 10:00-12:00, i Hjortronlandet (HUM.D.220) Humanisthuset, Umeå universitet.
Opponent är Michel Oris, professor, University of Geneva och Spanish Research Council.
Kontakt: Samuel Sundvall
