Videostöd i ambulansen kan vara livsavgörande vid stroke
När någon drabbas av en stroke är tid och val av behandling kritiska faktorer. Om ambulanspersonalen kan konsultera en strokespecialist via videolänk före transporten kan liv räddas och bestående skador förhindras. Det visar en Chalmersledd studie som involverat de yrkesgrupper som kopplas in när någon drabbas av en akut stroke.
– Med videokonsultation i ambulansen kan strokepatienter snabbt bli bedömda av en neurolog på distans och köras direkt till det sjukhus som kan ge optimal vård. Störst skillnad gör det för personer som bor långt från ett specialistsjukhus. Så förutom bättre vårdresultat innebär detta mer jämlik vård, säger Stefan Candefjord, som är forskare i digital hälsa vid institutionen för elektroteknik på Chalmers och medförfattare till en ny vetenskaplig studie inom projektet VIPHS (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan).
Rätt beslut kan spara 1,5 timme
Vid proppar i mindre blodkärl är propplösande läkemedel, så kallad trombolys, en vanlig behandling som normalt ges på ett närliggande akutsjukhus. Men vid proppar i hjärnans större kärl uppnås betydligt bättre resultat om blodproppen kan tas ut på mekanisk väg genom ett kirurgiskt ingrepp – trombektomi. Det innebär att man går in i ett blodkärl som leder upp i hjärnan och med hjälp av en kateter drar ut proppen. Detta ingrepp kan i princip bara utföras vid universitetssjukhus, som exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Oavsett vilken behandling som behövs, görs inledningsvis en skallröntgen (CT) på sjukhus för att bedöma situationen och typ av stroke. Om patienten transporterats till ett närliggande akutsjukhus krävs då vidaretransport för att kunna erbjuda trombektomi om detta bedöms vara optimal behandling.
– Ett beslut om direkttransport till Sahlgrenska redan i ambulansen beräknas kunna spara 1,5 timme i handläggningstid för patienter som bor utanför Storgöteborg. Detta kan vara livsavgörande tid för den som behöver trombektomi, då en timmes fördröjning uppskattas halvera effekten. Varje år skulle ett betydande antal personer kunna få ett helt annat liv om de fick trombektomi snabbare, säger Bengt Arne Sjöqvist som är professor emeritus i digital hälsa vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, samt medförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Forskarna bakom studien poängterar att det är viktigt att så tidigt som möjligt, och med hög precision, identifiera vilka patienter som behöver vilken vård. Med videostödet går det att komplettera den befintliga vårdprocessen, som idag är baserad på telefonsamtal mellan ambulanspersonal och specialistläkare.
– Med videokameror i ambulanserna kan vi göra dagens strokevård ännu bättre för fler. Samma neurologiska bedömning som läkaren gör på sjukhus, kan göras redan i ambulansen. Det är ett lagarbete med många inblandade från olika delar av vårdkedjan, där alla är viktiga för att minska antalet minuter, säger Mikael Jerndal, neurolog och vårdenhetsöverläkare på strokeenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Strokespecialister spelade patienter
För att testa och utvärdera hur ett videobaserat beslutsstöd kan fungera i praktiken genomfördes realistiska fullskaliga simuleringar. Fyra ambulansteam fick larm om personer med strokesymptom av olika allvarlighetsgrad. Patienterna spelades av neurologer och ambulanserna var utrustade med tre kameror som kopplades upp mot strokespecialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Den ena kameran visade patientens ansikte, så att bedömning av mimik, huvud- och ögonrörelser kunde göras. Den andra kameran visade patienten från sidan för att kunna ge en allmän överblick samt bedöma förmågan att lyfta armar och hålla dem uppe. En tredje kamera visade patientens ben för att kunna göra motsvarande bedömningar som för armarna.
Fortsatt arbete för att införa tekniken som normal rutin
Efter simuleringsstudien genomfördes en pilotstudie inom vården, med tre ambulanser i Södra Älvsborg. Piloten föll väl ut, och projektresultat och erfarenheter började överföras till Västra Götalandsregionen som en del av satsningen på ökad digitalisering i vården.
– Med regionen som huvudman var avsikten att hantera regional anpassning och framtida driftform samt öka möjligheterna till snabbt regionalt införande, ett arbete som ännu pågår. Vi hoppas självklart att de positiva resultaten från vårt arbete snart ska komma patienterna till del, och då även på andra platser. Att sprida och dela våra resultat och erfarenheter, samt hjälpa alla som vill testa och införa, är viktigt för oss, säger Bengt Arne Sjöqvist.
Mer om forskningen
Den vetenskapliga studien ”Video support for prehospital stroke consultation: implications for systemdesign and clinical implementation from prehospital simulations” har publicerats i BMC Medical Informatics and Decision Making.
Artikeln är skriven av Stefan Candefjord, Magnus Andersson Hagiwara, Bengt Arne Sjöqvist, Jan-Erik Karlsson, Annika Nordanstig, Lars Rosengren och Hanna Maurin Söderholm.
Studien har utförts inom ramen för projektet Video i den Prehospitala Strokekedjan, ViPHS, som startades 2015/2016 på initiativ av Bengt Arne Sjöqvist (koncept, teknik, system- och processdesign) från Chalmers och Lars Rosengren (koncept, medicin och vårdprocess) från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Arbetet med ViPHS har genomförts inom ramen för det långsiktiga regionala tvärvetenskapliga samarbetet kring prehospital sjukvård som pågått i drygt tio år. I detta ingår alla i studien medverkande parter, och ambitionen i samarbetet är att täcka hela perspektivet från forskning till nyttiggörande i vården. Utöver ViPHS studeras även andra tänkbara verktyg för att öka precisionen i de tidiga besluten vid stroke. Dessa är ännu i ett tidigt skede men inkluderar till exempel AI-metoder.
När den vetenskapliga artikeln skrevs var författarna verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och PICTA Prehospital Innovationsarena vid Lindholmen Science Park.
Forskningen har fått stöd av Innovationsfonden VGR, Region Västra Götaland och Vinnova (Grant: 2017–02418).
Mer om stroke:
Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp (infarkt) eller en blödning i hjärnan. Cirka 85 procent av fallen är en infarkt. Årligen drabbas cirka 6 miljoner människor i världen och i Sverige är det, enligt det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke, cirka 25 000 personer. I Sverige avlider drygt 20 procent inom 28 dagar, cirka 30 procent hamnar i en livslång beroendeställning och resterande får hanterbara efterverkningar eller blir opåverkade. Hur utgången blir beror till stor del på hur snabbt personen får rätt vård. Samhällskostnaden för stroke skattas till drygt 18 miljarder årligen i Sverige – exklusive insatser från till exempel anhöriga.
Källor: riksstroke.org, neurologiisverige.se
För mer information, kontakta:
Stefan Candefjord, docent, avdelningen för signalbehandling och medicinsk teknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, 031 772 15 49, stefan.candefjord@chalmers.se
Bengt Arne Sjöqvist, professor emeritus, avdelningen för signalbehandling och medicinsk teknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, 070 787 77 97, bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se
Annika Nordanstig, överläkare neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, annika.nordanstig@vgregion.se, 073 045 60 52
Mikael Jerndal, överläkare neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Presstjänsten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, press.su@vgregsion.se, 031 342 96 00
Kontaktpersonerna talar svenska och engelska. De är tillgängliga för live- och förinspelade intervjuer. På Chalmers har vi podd-studior och filmutrustning på plats och kan bistå vid förfrågningar om tv-, radio- eller podd-intervjuer.
Allt bild- och videomaterial som hör till pressmeddelandet kan laddas ner via denna länk.
Läs gärna även:
Fler liv kan räddas om ambulanspersonal får AI-stöd
Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass