Viktigt att ta med kulturvärden för en hållbar miljöplanering

När kommuner ska planera för användningen av mark blir ofta landskapets kulturvärden styvmoderligt behandlade i beslutsprocessen. Det blir svaret från tjänstepersoner som arbetar med miljöplanering i tre kommuner vid Vänern. Undersökningen är gjord av forskare från Göteborgs universitet.

Miljö är ett centralt begrepp när en kommun ska besluta om hur marken ska användas på ett hållbart sätt. Men det handlar inte bara om att skydda värdefulla marker ur ett biologiskt perspektiv. Landskap är resultaten av historiska och pågående socio-ekologiska processer, som skapat värdefulla system. För att uppnå och upprätthålla en hållbar utveckling är kunskaper om dessa processer och en helhetssyn på landskapets värden avgörande. Landskapets kulturvärden blir ofta nedprioriterade i tjänstepersonernas arbete och vid beslut, vilket skapar en ohållbar miljöplanering. Det visar en intervjuundersökning gjord av forskare vid Göteborgs universitet, som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Land.

– En viktig aspekt för att kunna göra en hållbar miljöplanering är landskapets historiska och kulturella dimensioner. Det vet många tjänstepersoner, men det finns flera utmaningar i planprocessen och vid det slutliga beslutsfattandet, såsom begreppsmässiga oklarheter, oklar policy och uppdrag, säger Ingegärd Eliasson, professor på Institutionen för kulturvård som har lett undersökningen.

Helhetssyn på landskapet krävs

1971 inrättade Unesco programmet ” Man and Biosphere ” för att förbättra relationerna mellan människan och miljön, genom att utse biosfärområden. Tanken är att de ska fungera som modellområden för hållbar utveckling. Ett av dessa biosfärsområden är Vänerskärgården med Kinnekulle, som ligger i kommunerna Lidköping, Götene och Mariestad. Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur väl landskapets historiska och kulturella dimensioner tas med i miljöplaneringen i dessa kommuner. Dessa dimensioner ingår i något som kallas kulturella ekosystemtjänster.

– Hållbar utveckling kräver en helhetssyn på landskapet som ställer höga krav på samarbete. Ekosystemtjänster har en potential att vara ett verktyg som främjar integrationen av natur- och kulturvärden i kommunernas planering av hållbara vistelsemiljöer, säger Ingegärd Eliasson.

Tidigare forskning har visat att implementering av ekosystemtjänster och förvaltning av biosfärsområden är två exempel där landskapets kulturvärden blir nedprioriterat i praktiken. Detta trots att de har utvecklats just för att stödja en helhetssyn på landskapets värden.

Svårt mäta kulturvärden

Idag arbetar de flesta svenska kommuner med ekosystemtjänster som har en stark koppling till Agenda 2030, miljömålen och grön infrastruktur. En svårighet i praktiken är att identifiera och värdera de kulturella ekosystemtjänsterna.

– Att ignorera landskapens historiska och kulturella dimensioner gör miljöplanering ohållbar, vilket i förlängningen kommer att ha en negativ inverkan på både miljö och samhälle. Men kulturella dimensioner är ofta mjuka värden som inte går att mäta så enkelt.

De tjänstepersoner som forskarna intervjuat arbetade dagligen med frågor som rör kulturarv, platsidentitet, utsikter, lokalhistoria, berättelser och sensoriska upplevelser i landskapet. Detta är immateriella värden som kan definieras som kulturella ekosystemtjänster men tjänstepersonerna använde inte det begreppet.

– Vår forskning visar på fördelarna med ett tydligare tvärsektoriellt samarbete som inkluderar kulturmiljökompetens i arbetet med hållbar utveckling och i implementeringen av ekosystemtjänster, säger Ingegärd Eliasson.

FAKTA: Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystemet som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Det är oftast tjänster som bara finns och som vi räknar med skall fungera, till exempel pollinerande insekter, naturligt skydd mot naturkatastrofer som översvämningar och jordskred, vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpning genom konkurrens, tillgång till natur för rekreation, upplevelser av natur och kulturarv, naturlig reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är grunden för utvecklingen av ekosystemtjänster.

Vetenskaplig artikel: The Need to Articulate Historic and Cultural Dimensions of Landscapes in Sustainable Environmental Planning—A Swedish Case Study

Kontakt: Ingegärd Eliasson, professor vid Institutionen för kulturvård, telefon: 0766-18 28 32, e-post: ingegard.eliasson@conservation.gu.se