Viktigt med andlig beredskap under andra världskriget
Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet.
– Alla var överens om att det inte bara var soldater och ransoneringskort som krävdes för ett starkt försvar utan också en utbredd förmåga hos svenskarna att motstå såväl psykologisk krigföring som krigets övriga demoraliserande effekter, säger Ida Olenius, som precis disputerat på avhandlingen ”Andlig beredskap: Svenska kyrkans arbete för att stärka folkets inre försvarskraft under andra världskriget, 1939–1945”, om den andliga beredskapens roll under kriget.
När Sverige under andra världskriget såg Norge, Danmark och Finland anfallas, ställde många sig frågan om hur man skulle göra folket motståndskraftigt och lojalt med nationen. Vid sidan av den militära och ekonomiska beredskapen, krismyndigheter och uppslutningen kring neutralitetspolitiken lyftes därför också den andliga beredskapen fram. Med det menade man ett folk som var lojalt med nationen, som var berett på uppoffringar och uthållighet. Som var motståndskraftigt. Begreppet var populärt. Det var flera som ville göra det till sitt men det rådde oenighet kring vad som krävdes för att uppnå andlig beredskap hos folket.
Ville definiera nationen ”Sverige”
Både staten och Svenska kyrkan liksom bildningsrörelserna och frikyrkorörelserna organiserade verksamhet som skulle hjälpa till att stärka folkets inre försvarskraft. Det var ett sätt för organisationer och myndigheter att visa sig handlingskraftiga och nationellt lojala och även en chans de tog för att få definiera nationen ”Sverige”. Inte minst var det många som ansåg att kristendomen hade en självklar roll i det svenska nationsbyggandet, medan andra tyckte att den var irrelevant. En annan central fråga gällde i vilken utsträckning som beredskapsarbete ingick i Svenska kyrkans ansvar.
Fokuset i avhandlingen Andlig beredskap: Svenska kyrkans arbete för att stärka folkets inre försvarskraft under andra världskriget, 1939–1945 är just statskyrkans förhållningssätt och arbete. Ida Olenius har kartlagt kyrkans beredskapsarbete under kriget och ser att den i stora drag följer med den övergripande historiska utvecklingen i landet. Inte minst i fråga om engagemanget för Finlands krigsinsats i Vinterkriget, beredskapsarbetets höjdpunkt 1940–1941 och uppslutningen kring det föreställt svenska.
Stärka folkets inre försvarskraft
I sin forskning har Ida Olenius studerat vilken typ av initiativ som personer och organisationer inom Svenska kyrkan tog för att stärka folkets inre försvarskraft: Vilka tog dessa initiativ? Hur såg organisationen ut? Hur samspelade Svenska kyrkans arbete med andra aktörers på den andliga beredskapens arena?
– Det fanns en stor mångfald med avseende på slagord, initiativ, aktörer och organisationer – både inom kyrkan och i samhället i stort. Den andliga beredskapen uppmärksammades inte bara av staten, statskyrkan och kyrkosamfunden utan även av arbetarrörelsen, bildningsrörelsen och politiska organisationer. Bland de kyrkliga initiativen fanns förstås gudstjänster men också verksamhet som medborgarmöten, informationskurser och kyrkliga beredskapsfilmer. Det här visar på stor kreativitet inom kyrkan och ett stort utrymme för egna initiativ.
Förnyad relevans för andlig beredskap
Begreppet ”andlig beredskap” har efter en tid i skymundan fått förnyad relevans i samhällsdebatten. Det vilar på en grundtanke som är relevant också i det osäkra omvärldsläge som uppstått efter Rysslands invasion av Ukraina, konstaterar Ida Olenius.
– Frågan om hur man gör folket motståndskraftigt mot desinformation, uthålligt i prövningar och lojalt med nationen kvarstår. Likaså förväntas kyrkorna även i dag spela en roll i beredskapen, om än inte nödvändigtvis exakt samma som under andra världskriget. Men precis som då är det viktigt att reflektera över vilken roll som religiösa samfund kan och bör spela i händelse av kris eller krig ‒ och vad i det uppfattat ”svenska” som ska försvaras om landet utsätts för angrepp.
Avhandling: Ida Olenius: Andlig beredskap: Svenska kyrkans arbete för att stärka folkets inre försvarskraft under andra världskriget, 1939–1945; Acta Universitatis Upsaliensis, 2025, Serie Studia historico-ecclesiastica Upsaliensia, ISSN 0562-2751
För mer information:
Ida Olenius, doktor i kyrkohistoria vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, e-post: ida.olenius@teol.uu.se