Vildsvinen skyddar våra markhäckande fåglar
Enligt biologen Lars Hillström vid Högskolan i Gävle kan de utskällda vildsvinen spela en viktig roll i att skydda våra markhäckande fåglars häckning.
– De jagar bort räv och grävling, det stora hotet mot bland andra tofsvipor och storspovar i åkerlandskapet samt tjäder och morkulla med flera i skogslandskapet, säger Lars Hillström.
Enligt biologen Lars Hillström vid Högskolan i Gävle kan de utskällda vildsvinen spela en viktig roll i att skydda våra markhäckande fåglars häckning.
– De jagar bort räv och grävling, det stora hotet mot bland andra tofsvipor och storspovar i åkerlandskapet samt tjäder och morkulla med flera i skogslandskapet, säger Lars Hillström.
Lars Hillström har under många år följt vildsvinen, han har sett dem korsa Dalälven och han vill ge en delvis annan bild av det omstridda djuret.
Där andra bara ser skadedjur ser han också att de kan vara en viktig del av ekosystemet som, förutom att utgöra en potentiell fysisk barriär som hindrar rovdjur som grävling och räv från att nå fåglarnas häckningsområden, också med sitt bökande skapar gynnsamma förhållanden för svampar och sällsynta växter.
Gynnar den biologiska mångfalden
Vildsvin som rör sig genom skogar och naturområden sprider även frön från växter som de har ätit till nya områden och bidrar på så sätt till en större variation av växtarter. När de gräver upp marken bildas små dammar eller lerpölar som blir till vattenkällor för andra djurarter och livsmiljö för många insekter.
– De är lite som de gamla odalmännen och deras boskap, de bökar jorden och de gödslar, och gynnar på så sätt den biologiska mångfalden i naturen. De är också skojiga att titta på och ger stora möjligheter för den lokala ekonomin som mat och jaktturism.
– Viktigt förstås att populationen hålls efter med tanke på skador på grödor och trädgårdar och för att bevara balansen i ekosystemet. Att skydda hotade arter som lever i samma område, eller i vissa områden minska antalet vildsvin, säger Lars Hillström.
Forskarpresentation Lars Hillström
—
Vildsvinets historia i Sverige började för mer än 10 000 år sedan och de var en av de första invandrarna när inlandsisen drog sig tillbaka. De blev vanliga, framför allt i södra Sverige, men efter att jordbruket infördes jagades de hårt och utrotades eller uppgick med tamsvinen.
De återinfördes senare i hägn och efter rymningar på 1970- och 1980-talet har de på nytt fått fäste och stammen har ökat och de finns nu en bra bit upp i Norrland.
Vildsvin blir upp till tio år gamla, men kan bli det dubbla i hägn. Deras största naturliga fiende är vargen som i vissa områden står för merparten av dödade vildsvin.
—-
Text: Douglas Öhrbom
—
Kontakt:
Lars Hillström, lektor i biologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 072-168 23 98
E-post: lars.hillstrom@hig.se