Vilken effekt har ett OS? Nu släpps ny guide för att värdera evenemang

Samtidigt som Sverige åter figurerar som en tänkbar värdnation för ett vinter-OS släpper forskare på ETOUR vid Mittuniversitetet en handbok om hur man kan beräkna ekonomiska effekter av evenemang.

− Frågan om ett evenemangs ekonomiska avtryck är ständigt aktuell och forskning visar att det finns många fallgropar och många olika metoder man kan använda sig av. Syftet med vår guide är att ge en snabb och populärvetenskaplig introduktion till turismekonomiska utvärderingar av evenemang så att de som beställer, utför, eller läser utvärderingar, får en översikt över de viktigaste frågorna att ställa för att kunna säkerställa att utvärderingen i fråga är ändamålsenlig, säger Robert Pettersson, evenemangsforskare och centrumledare vid ETOUR.

Turismekonomiska utvärderingar bygger på mätningar av den ekonomiska effekten av den turism som evenemang skapar. De visar hur mycket nytt kapital som har tillkommit lokalsamhället på grund av de tillresta besökarna till ett evenemang. Skillnaden mellan utvärderingar som bara multiplicerar den totala konsumtionen per besökare med det uppskattade antalet besök till evenemanget kan dock bli väldigt stor i kontrast till utvärderingar som justerar för antalet unika besökare, antalet turister bland dessa, evenemangets roll som reseanledning, samt andelen av utgifterna som stannar i regionen varierar.

− Beroende på hur man väljer att mäta får man väldigt olika summor och som exempel kan man ta Alpina-VM i Åre och Skidskytte-VM i Östersund 2019. Här var skillnaden mellan en ojusterad utvärdering och en som använder flera beräkningssteg hela 749 miljoner kronor. Skillnaderna i siffrorna mellan effektmätningar som tar inga eller bara vissa beräkningssteg är alltså väldigt stora, något som illustrerar vikten av att öka kunskapen om turismekonomisk effekt bland de aktörer som berörs mest, säger Robert Pettersson.

På ETOUR finns en handfull forskare som de senaste decennierna följt utvecklingen av evenemang som reseanledning och samhällsfenomen. Sedan 2021 ingår man också i den internationella expertgrupp som tillsammans med OECD och IOK jobbar med att ta fram en modell för effekter av stora evenemang.

− Vi har ett resmönster som de senaste åren utvecklats i en riktning där vi reser fler gånger per år, men kortare i tid. Det är en utveckling som passar evenemangsformatet väldigt bra och evenemang blir därför en allt vanligare reseanledning. Ekonomiska effekter av evenemang ges dessutom ofta stort utrymme, inte minst i media, men i allt större utsträckning pratar man nu om evenemangs sammantagna effekter, eller samhällseffekter, säger Robert Pettersson.

Här kan du ta del av den nya guiden.

Kontaktperson:
Robert Pettersson, evenemangsforskare och centrumledare vid ETOUR, robert.pettersson@miun.se, 070-511 69 72