Viss ökning av attentats­förberedelser med farliga ämnen

Antalet misstänkta attentatsförberedelser från ickestatliga aktörer som tänkt använda CBRN-ämnen ökade under 2023. Det visar FOI:s årliga rapport.

På uppdrag av Försvarsdepartementet driver FOI ett projekt som bevakar och bedömer risken att ickestatliga aktörer ska använda CBRN-ämnen i fientliga syften. CBRN är en akronym av chemical, biological, radiological and nuclear materials och står alltså för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen.

Varje år publicerar FOI en rapport med omvärldsbevakning på området. Under 2023 ökade mängden uppgifter om propaganda och misstänkta attentatsförberedelser med CBRN-ämnen, framgår det i den senaste av dem. Men ökningen sker från väldigt låga nivåer, påpekar Magnus Normark, försteanalytiker på FOI:s avdelning CBRN-skydd och säkerhet i Umeå och en av författarna till rapporten.

– Vi har följt det här området under många år. Vi hade en intensiv period med förhöjt intresse under tiden då IS hade sin storhetstid i Irak och Syrien. De försökte utveckla en förmåga till offensiv användning av kemiska och även biologiska ämnen. Så kring 2016, 2017 var det ganska mycket propaganda och informationsspridning. Sedan har det sjunkit undan och från ungefär 2019 har det varit ganska lugnt, säger Magnus Normark.

Koppling till jihadism

Rapporten CBRN-hot från ickestatliga aktörer, årsrapport 2023 utgår från öppna källor, även om forskarna använder alla sorters information inom projektet i stort.

– Vi försöker fånga upp alla typer av antagonistiska händelser där de här ämnena förekommer. Men när de förekommer i sammanhang där det finns terrorkopplingar och kanske en motivation att skada oskyddade civila med potentiellt stora konsekvenser så är det vad vi lägger fokus och tyngdpunkt på. De frågorna är viktigare än förgiftningar i hemmet mellan två personer som känner varandra, säger Magnus Normark.

Det finns ingen information om att det ska ha genomförts några större attentat med CBRN-ämnen under 2023. Däremot har propaganda och informationsspridning ökat, och under de senaste två åren har flera personer gripits i europeiska länder, misstänkta för att ha förberett attentat med kemiska och/eller biologiska ämnen.

Händelserna har främst koppling till jihadistiska miljöer.

– I bland annat Tyskland och Storbritannien kan man se att individer som sympatiserar med den här radikala ideologin och visar intresse för att genomföra attentat, har varit uppkopplade mot propagandakanaler där sådant här informationsmaterial förekommer.

Instruktionerna som sprids är dock inte särskilt bra, enligt Magnus Normark.

– De har brister. Så det är inte jätteenkelt att med stöd av dem vara framgångsrik i att genomföra den här typen av attentat.

Cyanid och ricin

Det finns flera skäl till det ökade intresset från jihadistmiljön att använda CBRN-ämnen i fientliga syften, menar Magnus Normark. Hotbilden mot västvärlden har ökat. Uppmaningar att attackera mål i västländer har lett till höjda hotnivåer på många håll, inte minst i Sverige.

– Men vad det är som gör att de väljer att skicka ut specifika instruktioner kopplade till vissa ämnen är lite svårare att bedöma. Det är inte något nytt informationsmaterial, det skickas runt utan att utvecklas. Det är nog mer ett sätt att uppmana sympatisörer att använda ämnen som väcker avsky och rädsla, säger Magnus Normark.

I de fall där personer i Europa gripits för misstänkt attentatsförberedande verksamhet med CBRN-ämnen är det framför allt vätecyanid och ricin som har planerats att användas. Vätecyanid är en kemikalie som bland annat kan finnas i bekämpningsmedel mot skadedjur. Tillräckligt hög dos leder till döden. Ricin är ett giftigt ämne som kan utvinnas ur fröna på ricinväxten.

– Det finns ganska många fall där aktörer lyckats extrahera det giftiga ämnet från fröna. Däremot är det inte så lätt att sprida och därmed kunna förgifta många människor.

Rättsvårdande myndigheter framgångsrika

De radikala aktörer som sprider information och uppmaningar om att använda CBRN-ämnen i fientliga syften är inte särskilt framgångsrika, konstaterar Magnus Normark.

– Vi ser väldigt få attentat. Däremot förekommer det att personer grips och döms för förberedelse till attentat. Det indikerar ju att de rättsvårdande myndigheterna är ganska framgångsrika. Problemet är aktörer som helt på eget bevåg förbereder och genomför attentat.

Utvecklingen i Sveriges närområde har gjort att FOI nu lägger något mer fokus på att följa statliga aktörer än ickestatliga.

– Men det är egentligen inte två separata hot och säkerhetsutmaningar, utan de går oftast ihop. Stater utnyttjar ickestatliga aktörer för att bedriva verksamhet. Så det är viktigt att fokusera på båda typerna av aktörer.

Läs rapporten

Läs mer