”Vuxenvandrare ska ha respekt för ungdomars integritet”

Vuxenvandring som ibland också kallas ”föräldravandring” eller ”farsor och morsor på stan” innebär att grupper av vuxna personer rör sig i områden och miljöer där ungdomar ofta vistas under kvälls- och nattetid.

Utvärderingen omfattade kommunerna Kalmar, Oskarshamn, Emmaboda, Mörbylånga, Nybro, Torsås och Vimmerby. Birgitta Ander och Diana Kajic gjorde intervjuer med vuxenvandrare och genomförde en enkät med ungdomar som besvarades av 481 personer i åldrarna 15-19 år.

-Trots att vuxenvandring funnits i flera år över hela landet så saknas det kunskap om effekter och resultat, därför är det viktigt att det utvärderas och studeras närmre säger Diana Kajic.

Av resultatet framgår bland annat att ungdomarna i låg utsträckning upplevde otrygghet och att de sällan blev utsatta för hotfulla situationer när de umgicks med vänner på allmän plats. Generellt sett var ungdomarna positiva till att vuxna arbetade trygghetsskapande men poängterade också att det var viktigt att vuxenvandrarna skulle ha respekt för ungdomarnas integritet och behov av att vara ifred. Ungdomarna hade samtidigt förväntningar på att de vuxna skulle kunna skydda och ställa saker till rätta om det uppstod problem, exempelvis att de vuxna larmar eller söker hjälp.

-Vuxenvandringar genomförs också ofta på platser där ungdomarna inte är och då bör man fundera på om resurserna kan användas för att förstärka andra insatser, för att öka chanserna till att ungdomarna utvecklas på ett positivt sätt, säger Birgitta Ander.

De vuxna ska vara förebilder

Samtliga kommuner i undersökningen har upplevt en betydande minskning av ungdomar som samlas på allmänna platser. Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat och därför är inte deras berusningsdrickande i offentliga miljöer ett lika stort problem som tidigare. Av resultatet framkom också att det är viktigt att det är rätt typ av vuxna som syns. Med rätt typ menas någon som vill prata med ungdomarna, som är nykter och agerar som en förebild. Med förebild menas någon som förmedlar så kallade prosociala värderingar, det vill säga som är hjälpande och stöttande. Och att hen inte är dömande, överdrivet tillrättavisande, gör intrång i ungdomarnas privata sfär eller moraliserar kring beteenden som ungdomar själva betraktar som bagatellartade.

I de kommuner där det inte fanns regelbunden vuxenvandring uppger många att insatsen aktualiserats vid flera tillfällen de senaste åren, då ofta som ett svar på akuta händelser som krävt trygghetsskapande åtgärder. Dock har det varit svårt att rekrytera tillräckligt många vuxenvandrare.

Behövdes som mest under riskhelger

Intervjuerna från vuxenvandrarna visade att uppdraget betraktades som meningsfullt. Arbetspassen var dock generellt lugna och de träffade få ungdomar, ibland inga alls. Det var framförallt under så kallade riskhelger, alltså tillfällen som exempelvis skolavslutningar eller festivaler, som det uppstod situationer där vuxenvandrare behövde stötta och hjälpa ungdomar som mådde dåligt.

-Jag tror att vår rapport kanske kan vara en hjälp i tankeprocessen kring vad vuxenvandring kan och inte kan göra och hur den kan organiseras om man i en kommun väljer att prova insatsen. Det som vi med säkerhet kan säga är att vi behöver lära oss mer om insatsen. Därför är det viktigt att de kommuner som väljer att inleda en sådan process har en plan för uppföljning, avslutar Diana Kajic.