Vilken roll spelade Wedberg i den svenska filosofins historia?

Idéhistorikern Jonas Schiött granskar i sin doktorsavhandling den svenske filosofen Anders Wedberg (1913-78) och det stora inflytande han hade över Sveriges filosofiska utveckling under mitten av 1900-talet. Denna förändring skedde i riktning mot den internationella analytiska traditionen inom filosofi, och var så framgångsrik att denna tradition har dominerat filosoferandet vid svenska universitet ända sedan Wed-bergs dagar. Det bästa sättet att förstå hur och varför denna förändring skedde är att fokusera på Wedbergs bidrag till den filosofihistoriska genren och debatten som omgav hans nydanande sätt att angripa denna del av filosofin.
Wedbergs sätt att skriva filosofihistoria stod i stark kontrast till de etablerade traditionerna. För honom var syftet med verksamheten att göra historien nyttig för samtiden. Filosofer uppmuntrades därför att ta vad de kunde ha användning för ur filosofihistorien och förkasta resten. Wedbergs egen Filosofins Historia var ett slående exempel på denna metod: i detta verk ignorerar eller nedvärderar han många tänkare som tillhörde en etablerad kanon, och koncentrerar sig istället på de som tycks ha någon relevans för de problem som modern analytisk filosofi ägnar sig åt. Kritiken som riktades mot Wedberg för detta tilltag visar tydligt på gränsdragningarna mellan olika tanketraditioner.

Det mest allmänna målet Wedberg ställde upp för filosofin var att den måste bli mer vetenskaplig. Större vetenskaplighet skulle tillåta filosofin att göra sig nyttig i andra vetenskapers tjänst, genom att hjälpa dem med klargöranden av deras begrepp och metoder. För att kunna komma så långt måste filosofin först rensa ut gamla, ovetenskapliga, teorier och metoder. De viktigaste verktygen för detta ändamål var begreppsanalys och logisk formalisering. Det var också viktigt för filosofer att bibehålla en stark respekt för de empiriska vetenskapernas landvinningar – en empirisk metod tillhörde det som skiljde vetenskap från ren spekulation. Filosofin skulle alltså fylla en roll som hjälpvetenskap åt natur- och samhällsvetenskapliga discipliner, och på liknande sätt skulle filosofihistorien vara en hjälpreda åt denna mer centrala funktion inom filosofin.

Genom att redogöra för Wedbergs syn på filosofin och de konflikter den ledde till, skall avhandlingen tjäna som en fallstudie i intellektuell och institutionell förändring.
Avhandlingens titel: Anders Wedberg och filosofihistorien: Den svenska 1900-talsfilosofins förändring
Disputationen äger rum fredagen den 17 november 2000 kl 13.00
Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken
Närmare upplysningar kan fås från Jonas Schiött, tel 031-773 4523 (arb),
e-post: jonas.schiott@idehist.gu.se