Utarmat uran i Kosovo
I samband med att de första uppgifterna om att urarmat uran troligen använts som ammunition under Kosovokonflikten kom under senvåren 1999 beslöt UNEP (FNs miljöorganisation, United Nations Environment Programme) att följa upp miljökonsekvenserna av det utarmade uranet.Från SSI har strålskyddsexpert Jan Olof Snihs och geolog Gustav Åkerblom deltagit i undersökningarna. SSI har även ansvar för sammanställningen av slutrapporten från undersökningarna och den vetenskapliga och tekniska ledningen.
2000-11-22
Pressinformation
Utarmat uran i Kosovo
Statens strålskyddsinstitut deltar i undersökningarna
I samband med att de första uppgifterna om att urarmat uran troligen använts som ammunition under Kosovokonflikten kom under senvåren 1999 beslöt UNEP (FNs miljöorganisation, United Nations Environment Programme) att följa upp miljökonsekvenserna av det utarmade uranet. En internationell expertkommitté tillsattes under augusti-september 1999 att under svensk vetenskaplig ledning granska då befintlig information om utarmat uran och beräkna dess möjliga hälsorisker (se rapporten: The potential effects on human health and the environment arising from possible use of depleed uranium during the 1999 Kosovo conflict. A preliminary Assesement. UNEP/UNCHS Balkans Task Force. Kan beställas från SSI). Vid denna tidpunkt hade NATO inte bekräftat att utarmat uran använts i Kosovo och beräkningar fick göras med ett antal antaganden. Rapporten utmynnade i rekommendationer bl.a. att försöka få bekräftelse om uranets användning och att direkta mätningar på plats borde genomföras.
I mars 2000 bekräftade NATO att projektiler av utarmat uran användes, under Kosovokonfliktens slutskede vilka avfyrats från attackflygplan av typ A10 mot pansarfordon och artilleriställningar. Totalt har utarmat uran använts mot fler än 110 målområden. Under sommaren erhölls detaljerade uppgifter på var utarmat uran använts och om hur många projektiler som avfyrats.
I och med att NATO lämnat uppgifter om var utarmat uran använts finns nu möjlighet att närmare undersöka dessa områden. UNEP har tagit initiativ till att på plats undersöka om användningen av uranprojektilerna orsakat någon risk för hälsa eller miljö nu eller i framtiden. I UNEP:s regi har 14 experter på strålning och geokemi den 5-19 november arbetat i Kosovo med undersökningarna.
I Kosovo undersöktes 11 platser där NATO uppgivit att utarmat uran använts. Därvid mättes strålningen för att leta efter uranprojektiler och för att undersöka om det finns beläggning av urandamm på markytan. Ett stort antal jordprov togs. Dessutom togs prov av vegetation, vatten och mjölk från kor som betade inom de områden som varit beskjutna; allt för att kunna bedöma eventuella miljö- och hälsorisker. Vid undersökningarna hittades kulor av utarmat uran och i omedelbar anslutning till dessa utarmat uran i jorden. Dessutom uppmättes svagt förhöjd strålning där skotten träffat hårda markytor (vägbanor och betongkonstruktioner).
De tagna proven skall nu analyseras. Resultaten från dessa analyser och mätningar kommer att ligga till grund för expertgruppens slutsatser och rekommendationer. Dessa redovisas i slutrapporten, vilken ges ut i februari 2001. Från SSI har strålskyddsexpert Jan Olof Snihs och geolog Gustav Åkerblom deltagit i undersökningarna. SSI har även ansvar för sammanställningen av slutrapporten från undersökningarna och den vetenskapliga och tekniska ledningen.
Vid undersökningarna på platserna svarade militärer och minröjare från NATO Kosovo Force (KFOR) för expertgruppens säkerhet och transporter. Arbetet gjordes i samarbete med UN Mission in Kosovo (UNMIK).
Vidare information om expertgruppens arbete i Kosovo kan erhållas från:
Jan Olof Snihs, SSI, 08-729 71 00
Gustav Åkerblom, SSI, 08-729 71 00
Pekka Haavisto, UNEP/DU, +41-79-4770877
