Forskning om fåglar

Extremväder med höga temperaturer är ett stort hot mot fåglar, men kunskapen om hur de påverkas är fortfarande begränsad. I en studie pekar forskare ut viktiga kunskapsluckor och presenterar metoder för att bättre kunna undersöka riskerna för fåglar.

Kungsörnens utbredning fortsätter att öka i Sverige och den finns nu i nästan hela landet. Under 2025 lyckades även många örnar med sina häckningar – och det resulterade i över 340 ungar, vilket är fler än föregående år.

Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En långtidsstudie visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm.

Näktergalen korsar varje år Sahara, Medelhavet och den arabiska öknen. Ny forskning visar att den lilla sångfågeln klarar den extrema resan genom att flyga flera nätter i rad och vila nästan helt under dagarna.

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas effekter. Även fåglar får förändringar i kroppen av partiklar som de andas in, enligt en avhandling från Lunds universitet.

Izusångaren som lever i Japan visar sig vara två skilda arter. Fåglarna är lika varandra till utseendet, men skiljer sig i arvsmassa och sång. Därmed har forskare upptäckt en ny art av lövsångare: tokarasångaren.

Förändringar i klimat och jordbruk har ritat om grågässens flyttmönster. Förr var Spanien en favoritplats för svenska grågäss vintertid. Numera stannar många skånska gäss kvar i Sverige året runt, medan andra flyger till närliggande länder.

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och navigerar med osviklig precision. Det visar en studie från Lunds universitet. Enligt forskarna kan det bero på att småfåglarnas genetiska flyttprogram är betydligt mer avancerat än man hittills trott.

Svenska fåglar som lever i jordbrukslandskap har mätbara halter av bekämpningsmedel i blodet, även i områden där användningen av kemikalier är relativt låg. Det visar en studie från SLU.

Små djur minskar i våtmarker, medan gäss och svanar blir fler. En avhandling har undersökt hur detta påverkar den biologiska mångfalden – och visar att de större fåglarna i vissa fall kan ha positiv effekt på ekosystemen.

I 30 år har forskare samlat in blodprover från hundratals blåmesar i ett häckningsområde utanför Lund. Resultaten visar att klimatförändringar har lett till att förekomsten av fågelmalaria har dubblerats.

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.

När unga rödhakar flyttar söderut gör de regelbundna stopp för att vila och äta. Men varje rast innebär en risk att falla offer för rovfåglar. Nu visar forskning att rödhakarna anpassar sitt beteende efter hotfulla ljud.

Flyttfåglar flyger mest effektivt om de håller en måttlig hastighet. Det är också det tempo fåglarna använder under sina långflygningar för att spara energi, visar en studie på näktergalar.

Sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten. Men den här strategin kan göra fåglarna sårbara när havsmiljön förändras. I en avhandling vid SLU har jakten på föda i Östersjön studerats med hjälp av modern teknik.

I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.