HAVRE ELLER OLJA – SAMMA ENERGIBEHOV PÅ ÅKERN
Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskiltmycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. JanJansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar ochtraktorer i en tänkt situation utan fossila bränslen. Ingendera varöverlägsen med tanke på den areal som krävdes för att producera den mängdbioenergi som behövdes.
I Jan Janséns doktorsarbete ges nytt underlag för diskussioner om
jordbrukets roll i ett uthålligt samhälle. Han visar och diskuterar hur
1900-talets ökade produktion per enhet av mark och arbetskraft också
innebar minskad effektivitet av utifrån tillförd energi, bland annat
drivmedel, maskiner och konstgödsel. Om framtida samhällen tvingas till
väsentligt lägre förbrukning av fossil energi kan det leda till sänkt
arbetsproduktivitet och ett jordbruk som skiljer sig från dagens.
Avhandlingen utgår från situationen i en Upplandssocken, men slutsatserna
har en vidare och ytterst en global, giltighet.
Viksta socken i Uppland valdes som ett lagom stort och representativt
studieobjekt, och offentlig statistik användes för att ge perspektiv på
utvecklingen där. Från 1927 till 1981 fördubblades Vikstas totala
jordbruksproduktion. Under samma tid minskade antalet sysselsatta i
jordbruket med två tredjedelar och produktionen per arbetstimme steg sju
gånger. Produktionen per enhet tillförd energi utifrån var 1981 endast 15
procent av vad den var 1927, eftersom mängden energi i olika insatsmedel
hade trettonfaldigats. Den totala energiåtgången för jordbrukets
fältarbeten ändrades dock mycket lite, fast drivmedlet byttes från lokal
bioenergi i hö och havre till fossil olja.
För att renodla energiaspekterna på det stora utvecklingssteget från hästar
till traktorer jämfördes de i ett tänkt Viksta med 1995 års kunskapsnivå,
men utan olja. Traktorerna tänktes alltså drivas med rapsolja och
traktorfabrikerna med metanol från Salix-odlingar. Arealåtgången för att
med lokal växtodling täcka energibehovet för underhåll och drift av
traktorer, redskap och hästar beräknades. Arealbehovet för att driva och
tillverka dragkraft och redskap, samt föda upp hästar med lokal bioenergi
beräknades. Varken häst eller traktor visade sig vara självklart överlägsen
i en så energiknapp situation.
Hur hästar 1927 respektive traktorer 1996 påverkade den globala
energibalansen undersöktes med så kallad EMERGI-metodik (från eng. “Energy
Memory”). Med denna analysmetod beräknar man de sammanlagda naturresurser
som har krävts för att producera en vara eller tjänst i en gemensam enhet,
solemergijoule. Det visade sig att 1996 års traktor krävde mindre resurser
per enhet av levererad dragkraftsenergi än 1927 års häst. Modernt jordbruk
förbrukade ändå mer av globala resurser, på grund av större insats av
dragkraftsenergi. Man plöjer djupare och bearbetar jorden mera med dagens
maskiner. Av hästens drivkrafter kom 60 procent från lokala förnyelsebara
källor, av traktorns bara 9 procent.
Agronom Jan Jansén, institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU,
försvarar torsdagen den 7 december klockan 13.00, Sal L,
Undervisningshuset, Ultuna, sin avhandling för agronomie doktorsexamen med
titeln Agriculture, Energy and Sustainability. Case studies of a local
farming community in Sweden. Opponent är professor Per-Olof Nilsson,
institutionen för skogshushållning, SLU.
För mer information, kontakta Jan Jansén, 018-67 14 02. E-post:
Jan.Jansen@evp.slu.se
