Nya rön om människan ålder och ursprung:Alla härstammar från afrikansk urmoder
En studie av bl.a. Uppsalaforskare som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature i dag utgör det hittills starkaste belägget för teorin att alla människor har ett gemensamt ursprung i Afrika. Bakom artikeln står Uppsalaforskarna Ulf Gyllensten och Max Ingman som samarbetat med professor Svante Pääbo i Leipzig.
Professor Ulf Gyllensten, doktoranden Max Ingman vid institutionen för genetik och patologi på Rudbecklaboratoriet, och professor Svante Pääbo och Henrik Kaessman vid Max-Planck-Instituet för evolutionär antropologi i Leipzig har genomfört studien som kastar nytt ljus över människans ursprung. De svenska och tyska forskarna har kartlagt hela arvsmassan i cellernas energiverk, mitokondrierna, hos 53 personer från skilda delar av jorden. Till skillnad från tidigare undersökningar av mitokondrie-DNA har man undersökt samtliga 16 500 byggstenar eller baspar, vilket ökar tillförligheten i slutsatserna.
Arvsmassan i mitokondrierna ärvs enbart på mödernet. En förändring eller mutation i mitokondrie -DNA förs alltså via mamman vidare från generation till generation. Genom att spåra förändringarna, kan man både konstruera genetiska släkträd och slå fast när de olika grenarna uppstår.
Resultaten stöder teorin om att människan har ett gemensamt ursprung i Afrika för cirka 170 000 år sedan. Därifrån har människorna vandrat ut, med start för ungefär 52 000 år sedan och spritt sig över världen. Först österut, och senare norrut. Forskarna visar att den genetiska variationerna i mitokondrie-DNA är större i Afrika än inom andra världsdelar, vilket tyder på att utvecklingen där skett under längre tid.
Nature-artikeln stöder alltså tesen om mänskligheten gemensamma ursprung i Afrika. (En annan teori lanserade den regionala utvecklingen, d.v.s. att människorna oberoende av varann skulle utvecklats ur människoliknande arter i Europa, Asien och Afrika långt tidigare).
– Vår studie ger inte det slutliga svaret på frågorna om människans utveckling och ursprung, men är ett avstamp för vidare studier som blivit möjliga genom de nya och snabba tekniker som tillkommit i och med kartläggningen av den mänskliga arvsmassan i HUGO-projektet, kommenterar professor Ulf Gyllensten.
Forskningsprojektet presenteras i eftermiddag i Rudbecklaboratoriet i samband med att Amersham Pharmacia Biotech och tidskriften Science delar ut sitt årliga pris för unga forskare inom molekylärbiologi.
För vidare information, kontakta professor Ulf Gyllensten, tel. 018-471 49 09 eller Max Ingman, tel. 018-471 46 63.
Artikeln finns på http://www.nature.com
