Nyårshälsning från Jupiter!
Efter en resa på tre år kommer den internationella rymdfarkostenCassini/Huygens att nå fram till Jupiter under nyårshelgen. Jupiter är enviktig hållplats innan farkosten tar ny fart för att nå slutmålet Saturnusår 2004. På farkosten finns betydelsefulla svenska intressen. Ombord finnsett 20-tal vetenskapliga instrument, och forskare vid Institutet förrymdfysik i Uppsala ansvarar för ett instrument som ska utforskaSaturnusmånen Titans jonosfär och övre atmosfär.
Cassini/Huygens är ett gemensamt projekt mellan det europeiska rymdorganet
ESA och amerikanska NASA. Det är den hittills mest ambitiösa planetära
expeditionen någonsin till de yttre jätteplaneterna. Forskargrupperna
hoppas kunna lägga nya viktiga kunskapsbitar till utforskandet av vårt
solsystem.
Det svenska instrument, en så kallas langmuirsond, är en del av ett
större instrument, RPWS, konstruerat tillsammans med amerikanska, franska,
brittiska och österrikiska forskargrupper. Den svenska instrumentdelen är
utvecklad vid Uppsalaavdelningen av Institutet för rymdfysik tillsammans
med bl.a. Institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet och
Rymdbolaget i Solna. Detta instrument ska framför allt utforska
Saturnusmånen Titans jonosfär och övre atmosfär, och därmed söka viktiga
ledtrådar till hur livet en gång uppkom på Jorden.
Dagarna kring nyårspassagen av Jupiter den 30:e december kommer
däremot det svenska instrumentet att kartlägga ansamlingar och hastigheter
av mikrometerstora stoftkorn i närheten av Jupiter och dess månar.
Jupitermånen Io är stor som vår egen måne, och har vulkaner som gör att
ytan ser ut som en gigantisk pizza. Io tros blåsa ut mängder av stoft till
Jupiters stora magnetfältsbubbla. Stoftkorn i rymden blir elektriskt
laddade och rör sig därför i spiralbanor under inverkan av det starka
magnetfältet kring Jupiter. Information om hur denna process fungerar
bidrar till kunskapen om hur planetsystem skulle kunna bildas..
Det slutliga färdmålet är planeten Saturnus med sina majestätiska
ringar och isiga månar, där den planetstora månen Titan kommer att ägnas
särskild uppmärksamhet. Resan till Saturnus kommer dock att ta ytterligare
fyra år.
I samband Cassini/Huygens nyårspassage arrangerar Institutet för
rymdfysik en liten utställning vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala. Man tar
emot data från Cassini i realtid, och kan också bjuda på rymdljud från
radiovågdata från Jupiter. Forskare kommer att finnas tillgängliga för att
ta emot besökare. Ta kontakt med Jan-Erik Wahlund, 018-471 59 46,
jwe@irfu.se, för att boka tid..
Cassini/Huygens-projektet är namngivet efter två 1600-tals astronomer, den
italiensk-franske astronomen Jean-Dominique Cassini och den holländske
vetenskapsmannen Christian Huygens, som båda gjorde viktiga upptäckter om
Saturnus-systemet.
Projektledare för den svenska delen av Cassini/Huygens:
Docent Jan-Erik Wahlund, telefon 018-471 59 46 eller e-post jwe@irfu.se
Prof. Rolf Boström, telefon 018-471 59 10 eller e-post rb@irfu.se
Ansvariga vid Rymdstyrelsen: Lennart Nordh eller Per Magnusson,, telefon
08-627 64 80
Mer information och bilder kan fås från internet:
NASA Cassini http://www.jpl.nasa.gov/cassini
MAPS Experiment http://www.jpl.nasa.gov/cassini/Science/MAPS
ESA Huygens http://www.estec.esa.nl/spdwww/huygens/
IRF http://www.irfu.se
Bild av Langmuirsond http://www.irfu.se/IRF-U/sat/cassini/
RPWS Experiment http://www-pw.physics.uiowa.edu/plasma-wave/cassini/home-html
