Forskning som flyttar berg:geologiska kartan förändrad visar avhandling
Att grundforskares resultat sällan märks utanför den akademiska världen stämmer dåligt på geologen Martin Jakobsson. Hans forskning kring havsbotten under Nordpolens is har flyttat en hel bergskedja hundratals kilometer.
Martin Jakobsson har ritat om havsbotten under Nordpolen och den nya kartan har rönt mycket uppmärksamhet i forskarvärlden. Den laddas hem från Internet av hundratals forskare i veckan och ligger till grund för olika typer av forskning, till exempel geofysiska modelleringar av havscirkulationen i Arktis och de forna inlandsisarnas utbredning.
Orsaken till att han uppmärksammats i geologkretsar heter Lomonosovryggen och är jordens nordligaste bergskedja. Att hans avhandling, som han lagt fram vid Stockholms universitet, kom att handla om utseendet hos havsbotten längst upp i norr var dock inget han hade räknat med.
– När jag som nybliven doktorand reste upp till Arktis på isbrytaren Oden 1996 var målet att ta sedimentprover från Lomonosovryggen. Proverna med orörda spår av hur havet där uppe sett ut under flera hundratusen år skulle vara till hjälp att beskriva långsiktiga klimatförändringar. Men flera spännande överraskningar ändrade mitt forskningsprojekt.
För att lokalisera Lomonosovryggen utgick Martin Jakobsson från befintliga kartor. Förbryllande nog visade mätningar med ekolod att det skiljde flera hundra meter i djup mellan kartan och verkligheten. Grova fel visade sig snarare vara regel än undantag under den fortsatta resan och hemkommen igen blev han inblandad i ett internationellt forskningsprojekt med uppgift att ta fram en ny karta över havsbotten. Till slut blev det han som ansvarade för att bygga upp den digitala djupkartan över polarområdet, som bland annat flyttade hela Lomonosovryggen en bra bit och även höjde bergskedjan åtskilliga hundra meter.
– Ett avgörande skede i arbetet var när USA bestämde sig för att släppa mätdata från området som deras ubåtar samlat in under flera decenniers kryssande kring Nordpolen. Det var osäkert in i det längsta om amerikanerna skulle lämna ut uppgifterna och frågan var uppe ända hos vicepresidenten Al Gore innan den avgjordes, säger Martin Jakobsson.
Trots uppmärksamheten kring kartan tycker han att en annan upptäckt från resan med Oden är lika intressant. När han undersökte Lomonosovryggen upptäckte han nämligen att havsbotten ända ned till tusen meters djup hade kraftiga märken av iserosion. Dagens havsistäcke är inte mer än ett antal meter tjockt och isbergen som kalvas från de omkringliggande glaciärerna når vanligtvis inte längre ned än 50 meter. Alltså pekar fynden på att inlandsisen i norr har varit mycket tjock under vissa istidsperioder. Den kunskapen leder till omprövningar av tidigare rekonstruktioner av inlandsisarnas utbredning och klimatets växlingar.
Se vidare: www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/arctic/artic.html
Avhandlingens titel: Mapping the Arctic Ocean: Bathymetry and Pleistocene Paleonography
Martin Jacobsson kan nås på e-post martin.jakobsson@geo.su.se
