Forskning om vatten

Forskare har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa en kritisk punkt i vatten vid –63 grader Celsius och 1000 atmosfärer. Den kritiska punkten är orsaken till att vatten har märkliga egenskaper.

Somrarna i Sverige ser ut att bli torrare och varmare under resten av seklet. Det innebär att jordbrukets vattenbehov kraftigt kommer att öka, främst i sydöstra Sverige, enligt forskning från SMHI.

Att rena avloppsvatten är dyrt och energikrävande. Men mikroalger, som finns naturligt i svenska vattendrag, skulle kunna användas för att rena vattnet på nya och bättre sätt. Det är slutsatsen i en doktorsavhandling från Högskolan i Borås.

I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider, som är det aktiva ämnet i tvättmedel.

Klara, friska fjällvatten kan verka tidlösa. Men under ytan pågår förändringar som forskare nu börjar kartlägga. En studie visar att små organismer, knappt synliga för ögat, har anpassat sig till en mycket speciell miljö.

Analyser av en tand som tillhört en mosasaurie visar att de här reptilerna, som kunde bli lika stora som en buss, inte bara höll till i havet. De levde också i floder. Fyndet tyder på att mosasaurier anpassade sig till sötvattenmiljöer strax före sitt utdöende.

Klimatrelaterade extremhändelser blir allt vanligare i Sverige. En ny studie visar att fyra av tio invånare i vattennära kommuner känner oro, främst för översvämningar och vattenbrist. Många kan tänka sig att flytta hus från riskområden, men kostnaden ses som en utmaning.

Tropiska floder och sjöar släpper ut stora mängder växthusgaser, men inte så mycket som man tidigare trott. En studie – där forskare från Umeå universitet medverkar – visar att utsläppen kan vara upp till 79 procent lägre än tidigare uppskattningar.

Den senaste istiden påverkar fortfarande vattendragen i norra Sverige. Naturliga hinder formar flödet och stoppar växter från att spridas, visar forskning från Umeå universitet.

Om vatten från dusch, tvätt och disk används igen kan viktiga vattenresurser sparas. En avhandling vid Luleå tekniska universitet visar att lokala system för rening av gråvatten är effektiva. Men det är fortfarande en utmaning att bli av med bakterier.

Ett varmare och fuktigare klimat gör sjöar mer produktiva – och det leder till att mer metan frigörs från bottensedimenten. En studie visar hur arktiska sjöar kan komma att bidra allt mer till växthuseffekten.

När data från miljontals sjöar kombineras i globala modeller – så kallade ”Über-sjöar” – får forskare en ny bild av sötvattensystemens roll i ett förändrat klimat. Det visar en internationell studie ledd från Umeå universitet.

Tre decenniers forskning på 110 svenska sjöar visar att klimatförändringen påverkar ekosystemen – men effekterna ser olika ut. I norr breder plankton ut sig och nya arter har etablerat sig, medan förändringarna i söder delvis döljs av återhämtning från försurning.

Fluorid finns naturligt i dricksvatten. En studie från Karolinska institutet visar att exponering för fluorid kan kopplas till försämrad kognition hos barn.

Majoriteten av jordens sjöar har ändrat färg under de senaste 40 åren. Det visar en studie där 32 miljoner satellitbilder från vattendrag analyserats. Enligt forskarna kan mänsklig påverkan på sjöarnas ekosystem ligga bakom.

Mätningar i Ljungan, Umeälven och Luleälven har fått forskare att höja på ögonbrynen. De upptäckte nämligen att syrenivåerna i delar av de reglerade älvarna var oväntat låga.