Familj och arbete – konflikt eller samspel?
Hur påverkar familjelivet arbetslivet? Kan man dra fördel av en partners kunskaper i den egna karriären eller står familjeliv och arbetsliv i konflikt med varandra? Påverkas invandrares chanser på arbetsmarknaden av att de lever med en svensk partner? Dessa frågor tas upp i Ann-Zofie Duvanders avhandling som hon lägger fram vid Stockholms universitet, där kopplingen mellan arbetsliv och familjeliv behandlas i fyra oberoende studier.
En studie handlar om hur mammans och pappans lönenivåer och anknytning till arbetsmarknaden påverkar hur de delar på föräldraledigheten efter födseln av ett barn. Studien visar att pappan tar ut mer ledighet om han har högre lön, mer arbetslivserfarenhet och längre utbildning. Pappans uttag av dagar ökar dock ej med inkomst över ersättningstaket. Mamman återvänder till sitt arbete tidigare och låter pappan använda ledigheten om hon har högre lön och längre utbildning.
En andra studie behandlar frågan om när och varför samboende väljer att gifta sig. Sveriges giftermålsmönster har markant förändrats, inte minst då de formella och normativa incitamenten att gifta sig har försvagats. Studien visar att det är vanligast att gifta sig i ett livsskede där barn är viktigt för paret. Även par som har högre utbildning och par som delar ekonomi har större benägenhet att gifta sig. Vidare visar resultaten att kvinnor med en traditionell syn på arbetsfördelningen mellan könen väljer att gifta sig, men de väljer att gifta sig med män med en mer jämlik syn på arbetsfördelningen.
En tredje studie berör invandrares möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Studien undersöker om invandrare med mycket bra språkkunskaper, med svensk utbildning och invandrare som lever med en svensk partner har bättre möjligheter på arbetsmarknaden än andra invandrare. Det visar sig att invandrare med ovan nämnda indikatorer på kultur-specifikt kapital löper lika hög risk som andra invandrare att vara arbetslösa. Invandrare med bra språkkunskaper och med svensk utbildning är dock i mindre utsträckning än andra invandrare överkvalificerade för sina arbeten.
En sista studie handlar om hur en persons inkomstutveckling kan påverkas av vem de valt att gifta sig med. Studien följer inkomstutvecklingen hos gifta par från giftermålet och åtta år framåt. Det visar sig att män och kvinnor som gift sig med en person med samma typ av utbildning som de själva har en positiv inkomstutveckling jämfört med andra män och kvinnor. Dessa par kan dra nytta av varandras kunskaper och kontakter för den egna karriären. Resultaten visar även att män och kvinnor med låg inkomst har en bättre inkomstutveckling om de är gifta med en person med högre inkomst. Däremot har män med hög inkomst en bättre inkomstutveckling om de är gifta med en kvinna med lägre inkomst.
Resultaten från dessa fyra studier sammanfattas, diskuteras och sätts i sitt sammanhang i en introducerande uppsats.
Doktorsavhandlingens titel: Swedish couples. Studies on family and work.
Tid för disputation: fredag 19 januari, kl. 13.00
Lokal: Hörsal 5, Hus B, Södra huset
Respondent: Ann-Zofie Duvander, tfn 08-16 26 47 (arb) 08-656 75 54 (hem), e-post ann-zofie.duvander@sofi.su.se
Opponent: Sonja Drobnic, Bremen
Institution: Sociologiska institutionen
