Sambandet kriminalpolitik, medier och brott
Medierna i det samtida samhället tycks ha en omättlig aptit på social avvikelse och brott, på kriminella individer och brottsberättelser. Rättegångar blir till mediespektakel. Brottsbekämpning sker via olika TV-program där brott dramatiseras och rekonstrueras med fiktionens medel. Lagstiftning inspireras av opinionsyttringar i medierna. Detta är några i raden av otaliga exempel på uttrycken för det intima samspelet mellan medier och brott. Är det längre möjligt att diskutera brottslighet utan att samtidigt diskutera medierna? Ester Pollack har i sin avhandling, som hon nu lägger fram vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet tagit itu med flera kontroversiella frågor inom både kriminologin och medieforskningen och visar att de måste diskuteras i ett sammanhang.
Inledningsvis gör Ester Pollack en genomgång av kriminologiska och medievetenskapliga teorier om sambandet mellan kriminalpolitik, medier och brott. Dessutom presenterar hon en serie unika studier som belyser förändringarna i samspelet mellan journalistiken och kriminalpolitiken under efterkrigstiden. Särskild uppmärksamhet ägnar hon ungdomsbrottsligheten. Tre år beskrivs närmare.
1955 är journalistiken i Folkhemmets tjänst. Samstämmigheten mellan medieoffentligheten och kriminalpolitiken är stor. Tiden präglas av en optimistisk tilltro till unga avvikares integration i samhället. 1975 har journalistiken erövrat en självständigare roll. Inom såväl medieoffentlighet som kriminalpolitik uttrycks kritik av kriminalvårdens institutioner men också behandlingsoptimism. 1995 är journalistiken en central samhällsinstitution där en väsentlig del av kriminalpolitiken avhandlas och utspelar sig. Aktörer med skicklig mediestrategi får stort genomslag i medierna samtidigt som medierna med sina egna initiativ får stort genomslag i den politiska sfären. Framtids- och behandlingspessimismen, kopplad till skildringar av en ungdomens våldskultur, är tydligast i medierna.
Ett huvudresultat är att man bättre kan förstå förändringar i kriminalpolitiken om man ser till det institutionella samspelet mellan kriminalpolitik och medier. Ester Pollack föreslår att man ska använda ordet mediepanik i en vidare betydelse än moralpanik, som en övergripande beteckning på olika mediekonstruerade panik- och hotfenomen av betydelse för samhällets hantering av brottslighet.
Doktorsavhandlingens titel: En studie i Medier och brott
Disputationen äger rum lördag 3 mars kl. 10.00 i JMK-salen, Karlavägen 104. Opponent är docent Sven-Åke Lindgren, Göteborgs universitet
Ester Pollack kan nås på tfn 08-640 59 61 (V. Henriksborgsv. 39, 131 31 Nacka) eller 08-16 26 82 (arb), 070-467 64 20 e-post: pollak@jmk.su.se
