Barn som enbart ammas har bättre infektionsskydd
Barn som enbart får modersmjölk under de första fyra till sex månadernaefter födseln har mindre risk för infektioner. Det visar Clara Aarts, som isitt avhandlingsarbete redovisar studier av mammors amningsmönster ochbarnens hälsa.
Amningsrekommendationerna i Sverige är hel amning eller ”exklusiv amning”
från födseln fram till 4-6 månaders ålder. Det vill säga att man ska inte
ge barnet något annat än bröstmjölk – förutom AD vitaminer.
Clara Aarts har i sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet tillsammans med forskarkollegor genomfört ett antal studier för att kartlägga begreppet”exklusiv amning” och dess tillämpning och effekter på barnens hälsa och
tillväxt.
Dagliga registreringar gjordes av drygt 500 mammor under största
delen av barnets första levnadsår. Mammorna ingick i ett internationellt
WHO-projekt som pågick i Uppsala mellan 1989 och 1994. Mammorna
registrerade dagligen hur ofta barnen ammades och om de fick något annat
utöver modersmjölk. Var fjortonde dag gjordes hembesök med intervju och
mätningar av barnets längd och vikt. och noterades förekomst av infektioner.
I ett par studier kartlades hur mönstret för exklusiv amning såg ut
i praktiken. I ytterligare en studerades tillväxten hos de barn som enbart
fick bröstmjölk under de första fyra månaderna och slutligen studerades
även förekomsten av infektioner hos barnen under det första levnadsåret i
relation till uppfödningen.
Resultaten visar stora skillnader i hur ofta mammor ammade barnen
per dygn och i sugtiden hos de olika barnen. Ett exempel på ytterligheter
är en mamma som ammade sitt barn fem gånger per dygn när barnet var två
veckor gammalt, mot ett annat barn som ammades elva gånger per dygn. Dessa
barn visade samma tillväxtmönster. Däremot fanns inga skillnader i tillväxt
mellan de barn som enbart fick bröstmjölk under de första fyra månaderna
jämfört med dem som fick annat förutom bröstmjölk.
En intressant observation var att förekomst av infektioner under
första levnadsåret inte enbart beror på uppfödning då även de barn som
enbart fick modersmjölk också hade infektioner, framför allt
luftvägsinfektioner. Resultaten visar också ett oväntat samband: ju högre
födelsevikt barnen hade, desto större var risken att förete symptom på
luftvägsinfektioner. Detta tyder på risken för dessa infektioner delvis kan
sökas i prenatala faktorer. Resultaten visar att även i ett högt utvecklad
land som Sverige med god hygien ger ”exklusiv amning” skydd mot infektioner
och ett ökat intag av modersmjölksersättning och välling ger ökad risk för
luftvägsinfektioner.
Avhandlingens titel är Exclusive Breastfeeding – Does It Make a Difference? och disputationen sker vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Clara Aarts kan nås på telefon 018- 611 58 71 eller
e-post clara.aarts@kbh.uu.se
