Bartonella-bakterien misstänks orsaka elitorienterares död
Hösten 1991 slog Svenska Orienteringsförbundet larm då tre elitlöpareoväntat och hastigt avlidit under året. De nya resultat, som Lars Wesslénvid Uppsala universitet redovisar i sin avhandling, tyder på att bakterien Bartonella kan ha orsakat dessa orienterares plötsliga hjärtdöd.
Från 1979 till 1992 inträffade 16 fall av plötslig oväntad hjärtdöd hos
unga orienterare, de flesta på elitnivå. Vid genomgång av
obduktionsresultaten hade 75% av de avlidna kronisk
hjärtmuskelinflammation. Resultatet är anmärkningsvärt, eftersom andra
hjärtsjukdomar brukar dominera bilden vid plötslig hjärtdöd. En analys
visar också att unga orienterande män på elitnivå har haft en ökad risk att
drabbas av plötslig hjärtdöd vid jämförelse med internationella siffror för
idrottsmän. Kombinationen av ökad risk för oväntad hjärtdöd i ung ålder och
hjärtmuskelinflammation tyder i första hand på att sjukdomen orsakas av en
eller flera mikroorganismer – virus, bakterier – möjligen i kombination med
andra faktorer.
Under inledningsskedet av undersökningarna fanns blodprover sparade
från fem personer som avled 1992 eller tidigare. Blodproverna undersöktes
med avseende på ett stort antal olika mikroorganismer. Det enda gemensamma
var tecken till genomgången infektion med bakterien Chlamydia pneumoniae –
tidigare benämnd TWAR – men man kunde inte belägga någon ökad förekomst av
Chlamydia pneumoniae-infektion hos orienterare. Sedan 1993 har Lars Wesslén
och hans forskarkollegor vid Uppsala universitet därför arbetat vidare med andra hypoteser och kan nu presentera resultat som innebär att bakterien Bartonella misstänks ha betydelse för hjärtdöd hos orienterare. Tester som används för att påvisa infektion orsakad av Chlamydia pneumoniae kan ge utslag även för andra typer av smittämnen, så kallade korsreaktioner. Därför inriktade man sig på att testa bakterier inom arten Bartonella, som kännetecknas av att
korsreaktioner med Chlamydia pneumoniae kan uppträda. Bartonella-bakterier
smittar från djur till människa ofta med en blodsugande insektsvärd som
mellansteg. Loppor, löss, myggor, och fästingar har alla förknippats med
Bartonella. Den intima kontakten med naturen och dess djurliv är speciell
för orienterare jämfört med andra idrottsmän, men några smittvägar för
infektionen hos orienterare är inte säkerställda.
I fem dödsfall hos orienterare har mikrobiologisk testning påvisat
Bartonella-bakterier hos samtliga, varav i fyra fall i hjärtat och i ett
femte fall i lungorna. Det rörde sig i tre fall om bakteriearten Bartonella
henselae, som orsakar kattklösarsjuka men är känd även för andra
sjukdomsyttringar. I de två resterande fallen var bakterierna mycket lika
bakteriearten Bartonella quintana, som orsakade en vanligt förekommande
febersjukdom bland soldater som låg ute i skyttegravar under de båda
världskrigen.
Elitorienterare har i högre grad än andra varit utsatta för
Bartonella-bakterier enligt de testningar som nu utförts på blodprover
insamlade 1992-1993. Antikroppar mot Bartonella sågs i 31% hos 1 136
rankade orienterare, men endast i 7% hos 322 friska blodgivare.
Sammanfattningsvis talar de aktuella resultaten för att orienterare ofta
men på ännu okänt sätt smittats med bakterier av arten Bartonella och att
det hos ett fåtal spelar roll för uppkomsten av långdragen
hjärtmuskelinflammation som orsakat livshotande rytmrubbningar. Inga nya
dödsfall har dock konstaterats bland yngre orienterare sedan ett särskilt
åtgärdsprogram genomfördes 1992-1993.
Lars Wessléns avhandling har titeln Sudden Cardiac Death in Swedish Orienteers
och läggs fram vid Institutionen för medicinska vetenskaper
Lars Wesslén kan nås via minicall nr 0740-389 916 eller
e-post lars.wesslen@medsci.uu.se