Så målade Prins Eugen
I sin avhandling behandlar Ole Ingolf Jensen vilka pigment och måleritekniker som prins Eugen (1865-1947) använde i sina målningar. Undersökningarna baseras främst på naturvetenskapliga undersöknings- och analysmetoder. Utifrån dessa har han även kommit fram till vilka Eugens konstnärliga intentioner var. Som supplement till de naturvetenskapliga undersökningarna har arkivundersökningar utförts, där informationer från de brev som Eugen skrev och mottog från sina konstnärsvänner både bekräftar och kompletterar resultaten från de naturvetenskapliga undersökningarna.
Efter att prins Eugen utbildat sig i Paris reste han till Norge och Sverige, där han under 1890-talet skapade de målningar som anses som viktigast i hans produktion. Under sista hälften av 1800-talet och några decennier in på 1900-talet var kunskapen om de gamla måleriteknikerna mycket begränsad, vilket tycks vara orsaken till att han ständigt experimenterade med olika tekniker. För att lära sig de gamla teknikerna arbetade han med ”Böcklins tempera” eller ”-hartsfärger”. Men efter mindre än två år övergav han dem och skiftade till en blandteknik som innebar att han använde olika material till en målnings olika delar. Prins Eugen experimenterade på olika sätt för att få fram djupverkan i sina målningar, bland annat genom att skulptera färgen och att använda speciella bindemedel för förgrund och bakgrund. Målningen Molnet, som Eugen utförde tre repliker av, är en nyckel till förståelsen av hans måleri och undersökningarna visar att han tekniskt sett ville måla som de gamla mästarna Rembrandt, Rubens och Tizian. Under hela sin konstnärsperiod använde han emellertid de pigment som var moderna på den tiden.
Prins Eugen bibehöll under sitt konstnärskap i stort sett samma stil, den naturalistiska (symboliska), men däremot växlade han mellan olika måleritekniker eftersom han ständigt ville förbättra sitt konstnärliga uttryck.
Eugen var mycket kunnig med hänsyn till material och var väl insatt i dåtidens senaste rön. Men som följd av hans experimenterande med olika material och tekniker har flera av hans målningar färgförändrats. Det betyder att flera av de viktigaste målningarna, t.ex. Skogen, En sista solglimt, Stockholms slott och Nattmoln idag framstår som mer eller mindre förändrade i förhållande till hur de ursprungligen såg ut.
En annan aspekt som Ole Ingolf Jensen diskuterar är problemen kring tolkningar av målningar som har förändrats, när den som tolkar inte känner till att målningarna har förändrats och hur de har gjort det.
Avhandlingens titel är: Så målade Prins Eugen
Undersökning av pigment, måleriteknik och konstnärligt uttryck baserat på naturvetenskapliga metoder.
Ole Ingolf Jensen, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i kulturvård med avhandlingen titel ”Så målade prins Eugen”.
Datum: Lördagen den 28 april 2001
Tid: Kl 13.00
Plats:Göteborgs Konstmuseum, Hörsalen Götaplatsen, Göteborg
Examinator är Prof Bengt O H Johansson, Inst miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet
Fakultetsopponent: Prof Bo Ossian Lindberg, Konstvetenskapliga institutionen, Åbo Akademi, Nunnegatan 4, Åbo, FINLAND
Ole Ingolf Jensen
Göteborgs universitet
Institutionen för miljövetenskap och kulturvård
Tel. 031-773 47 16 (arb.), 031-83 24 83 (hem)
E-post: ole.jensen@icug.gu.se
Tanja Eklind
Informatör
Göteborgs universitet
Naturvetenskapliga fakulteten
Tel: 031-773 48 57
E-post: tanja.eklind@science.gu.se
