Forskning om läkemedel

Studie efter studie pekar på att hallucinogena substanser kan lindra depression, beroendesjukdomar och PTSD. Men vägen dit är inte helt riskfri. – Det finns många fällor – dosering, vad ditt psyke klarar av och hur ditt släktträd av mental hälsa ser ut, säger forskaren Petri Kajonius.

Män som behandlades med läkemedlet finasterid mot förstorad prostata hade lägre risk för allvarliga komplikationer efter en akut hjärtinfarkt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska institutet visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år.

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med moderna blodförtunnande läkemedel kan ha en långsammare kognitiv försämring. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Forskare vid bland annat Umeå universitet har utvecklat och undersökt ett nytt cancerläkemedel som kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Studiens resultat visar lovande effekter, även om det återstår viktiga steg innan behandlingen kan komma till...

För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. Ett läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med...

En ny AI-modell kan förutsäga hur molekyler utvecklas över tid och på sikt snabba på testning av nya läkemedel. Modellen har utvecklats av forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

Hiv tröttar ut kroppens immunförsvar genom att överaktivera det, trots fungerande antiviral behandling. Nu kan forskare visa att ett befintligt läkemedel återställer immuncellernas funktion, något som väcker hopp om att läkemedlet skulle kunna förbättra hälsan hos personer som lever med...

GLP-1-läkemedel, som ofta används för att behandla diabetes och obesitas, kopplas i en ny stor studie till minskad sjukfrånvaro och ett minskat behov av sjukhusvård för psykisk ohälsa hos personer med depression eller ångest.

Antibiotikabehandling kan påverka tarmbakteriernas sammansättning under lång tid. En studie vid Uppsala universitet visar att vissa antibiotikatyper kan ha en effekt på tarmfloran i upp till åtta år.

Antikolinerga läkemedel, till exempel vissa allergimediciner och antidepressiva mediciner, kan påverka hjärtats reglering. En studie visar att personer med stor användning har betydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie. Resultatet visar också att behandlingen är säker att använda.

Tirzepatid, den aktiva substansen i diabetes- och viktläkemedlet Mounjaro, minskar både alkoholintag och återfallsliknande beteenden hos råttor och möss, visar en studie. Resultatet kan bli relevant i sökandet efter nya behandlingar mot alkoholberoende.

Personer som använder protonpumpshämmare mot halsbränna och sura uppstötningar löper ingen ökad risk för magsäckscancer, enligt en studie baserad på nordiska registerdata.

En studie vid Göteborgs universitet visar att doseringen av adhd-läkemedlet metylfenidat varierar mellan barn med olika vikt. Forskarna såg också att barn med undervikt oftare avbryter behandlingen.

Två kolesterolsänkande läkemedel kan göra att miljögiftet PFAS lämnar kroppen snabbare, enligt en studie från Göteborgs universitet. Om det ger hälsovinster är ännu oklart.