De baltiska ländernas nya konstitutioner
Litauen har lyckats bäst med att införa en ny och stabil konstitution,medan Estlands och Lettlands konstitutioner dras med vissa svagheter. Detvisar Uppsalaforskaren och juristen Caroline Taube som i sitt avhandlingsarbete genomfört en jämförande studie av de tre baltiska ländernas konstitutioner.
För snart tio år sedan återupprättade Estland, Lettland och Litauen sin
självständighet. En period av intensiva politiska, ekonomiska och rättsliga
reformer påbörjades, och bland annat skulle nya grundlagar, konstitutioner,
antas. Estland och Litauen införde nya konstitutioner 1992 medan Lettland
återinförde mellankrigstidens konstitution från 1922.
I sitt avhandlingsarbete har Caroline Taube studerat den nya
konstitutionella ordningen i de tre länderna i en jämförande undersökning.
Hon har studerat konstitutionen utifrån tre kriterier: lagars och andra
rättsakters förenlighet med konstitutionen (normhierarki), skydd av
mänskliga fri- och rättigheter, och rättsliga medel för att genomdriva
konstitutionen (lagprövning). Hon diskuterar även för- och nackdelar med
införandet av nya/gamla konstitutioner, liksom betydelsen av olika
konstitutionella val.
Den nya konstitutionella ordningen har ett starkt symbolvärde,
oavsett om den bygger på en ny konstitution eller på en äldre som markerar
kontinuitet med mellankrigstiden. Förutom den institutionella och politiska
ramen har en anpassning gjorts till framförallt europakonventionens krav
vad gäller skydd av mänskliga fri- och rättigheter.
För att konstitutionen skall fungera som ett rättsligt
förändringsinstrument krävs dock en konsekvent implementering samt resurser
för att inrätta rättsövervakande institutioner, t.ex.
konstitutionsdomstolar och JO-ämbeten. Litauen har lyckats väl i detta
avseende. Konstitutionsdomstolen har från ett tidigt stadium haft en
stabiliserande och korrigerande funktion. Konstitutionella argument tränger
in i såväl politiken som juridiken. Estlands konstitution skrevs snabbt och
vissa svagheter har sedan blottats. Mindre reformer är att vänta. Lettlands
konstitution har moderniserats etappvis: parlamentets mandat har förlängts,
en konstitutionsdomstol har inrättats och en rättighetskatalog har
antagits. Detta har varit positivt men visar samtidigt en svaghet hos
konstitutionen; den är relativt lätt att ändra.
Caroline Taubes avhandling är den första jämförande och
övergripande framställningen om dagens konstitutioner i Estland, Lettland
och Litauen. Förutom att bidra till en ökad kunskap om dessa länder ger
avhandlingen en utomstående betraktares bild av deras konstitutionella
system. I länder som står inför uppgiften att utarbeta och införa nya
demokratiska konstitutioner bör det finnas intresse för de erfarenheter som
gjorts i Estland, Lettland och Litauen. I Sverige är avhandlingen av
intresse bland annat med tanke på den ökade uppmärksamheten på
konstitutionella frågor och diskussionen kring behovet av alternativa
lösningar.
Avhandlingens titel ärConstitutionalism in Estonia, Latvia and Lithuania: A
Caroline Taube kan nås på telefon 018-471 alt 0708-40
31 83 eller e-post taube@jur.uu.se
Personfoto kan hämtas på adress www.jur.uu.se/forskning/katalog/index.html
