Mindre pengar – mindre vård

Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården är att ge en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska ha hög kvalitet och vara lättillgänglig för alla, oavsett betalningsförmåga. Trots detta mål har personers ekonomiska situation en tydlig inverkan på vårdutnyttjande. Det visar Per Gillström i en avhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Särskilt utsatta är de som uppger att de haft problem att betala sina löpande utgifter, som i betydligt högre grad avstår från att besöka läkare och tandläkare. I synnerhet tycks ekonomisk situation påverka kvinnors tandvårdsutnyttjande, då över fem gånger så många kvinnor med dålig ekonomi avstått från tandvård år 2000 på grund av svårigheter att betala patientavgifter, jämfört med kvinnor med bättre ekonomi.Även vid en tillbakablick på utnyttjandet av läkar- och tandläkarvård sedan slutet av 1960-talet finner man skillnader utifrån ekonomisk situation, där kvinnor med sämre ekonomi är speciellt sårbara.Avhandlingens titel: Fair Care: Four Essays on the Allocation and Utilization of Health Care.Den kan beställas från Institutet för social forskning, Stockholms universitet,106 91 Stockholm, fax 08-15 46 70.Disputationen äger rum torsdag 17 maj, kl.10.00 i sal 5, hus E, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Bengt Haglund, SocialstyrelsenPer Gillström kan nås på tfn 08-16 40 92, e-post Per.Gillstrom@sofi.su.seMindre pengar – mindre vårdför hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska ha hög kvalitet och vara lättillgänglig för alla. Detta gäller naturligtvis oavsett förmåga att betala patientavgifter, tillgången till vård skall istället bestämmas av grad av ohälsa. Trots detta mål har personers ekonomiska situation en tydlig inverkan på vårdutnyttjande, något som Per Gillström visar i sin avhandling vid Stockholms universitet.