Distriktsläkare och -sköterskor

Det är några av resultaten i en avhandling i ämnet omvårdnad, skriven av Susan Wilhelmsson vid Hälsouniversitetet i Linköping. Avhandlingen bygger på en enkät med nära 500 deltagande läkare och lika många sjuksköterskor.
Sedan mitten av 90-talet har distriktssköterskorna rätt att skriva ut recept på vissa läkemedel. Distriktssköterskorna i Susan Wilhemssons studie såg positivt på denna möjlighet, men läkarna var (oavsett kön) negativa.
– Skälet kan vara att förändringen kom samtidigt med andra förändringar inom primärvården, som många upplevde som hotfulla. Den negativa inställning som läkarna fick tycks ha hållit i sig, och nu talar man inte alls om saken, säger Susan Wilhemsson.
– Det är ju olyckligt, eftersom distriktssköterskorna kunde underlätta läkarnas arbete om de fick ett större ansvar för förskrivningen. Nu är många av distriktssköterskorna väldigt återhållsamma, eftersom de tror att läkarna ogillar saken.
I en annan studie har linköpingsforskaren jämfört fyra landsting med olika husläkarsystem. Två av landstingen hade ett långtgående husläkarsystem, där patienterna aktivt väljer husläkare och distriktssköterskorna anställs av respektive läkare, medan de två andra (däribland Östergötlands läns landsting) hade ett traditionellare system där en geografisk indelning av patienterna kombineras med en viss valmöjlighet. Både distriktsläkare och -sjuksköterskor var mer nöjda med den andra sortens system.
En tredje studie visade att alla tre grupperna var nöjda med arbetets yrkesmässiga innehåll. De kvinnliga distriktsläkarna visade sig däremot mer missnöjda än de andra två grupperna med arbetsbelastningen, bristen på kontroll över arbetet och bristen på socialt stöd.

Avhandlingen heter Psychosocial working conditions among general practitioners and district nurses. Susan Wilhemsson träffas på tel 013- 22 17 88 eller e-post susan.wilhelmsson@hul.liu.se.