Modern ridkonst kan ledas tillbaka till järnålderns ryttare
Den moderna ridkonsten kan följas tillbaka genom en flertusenårig kunskapstradition om hur man hanterar och håller hästar. Det är en tolkning som Uppsalaforskaren Anneli Sundkvist för fram i sin avhandling Hästarnas land om ridkonsten i Svealands yngre järnålder.
Under hela den arkeologiska vetenskapens historia har hästens framträdande position i den yngre järnålderns (ca 550-1060 e.Kr) aristokratiska miljöer diskuterats. Hästar och deras utrustning har en viktig plats i rika gravar från denna epok, och i kulten har hästen ansetts vara det viktigaste djuret. Ridkonsten och hästhållningen har trots detta endast behandlats översiktligt och intresset har istället inriktats på typindelning av hästanknutna föremål, ryttarstrid och hästens rituella betydelse. Anneli Sundkvists avhandling, Hästarnas land, är en kvalitativ tudie inriktad på just hästhållning och ridkonst. Tidsramen är den yngre järnåldern – vendel- och vikingatid – och rör geografiskt de centrala delarna av det gryende sveariket. De arkeologiska fynd som ligger till grund för studien är
hämtade från platser som Birka, Vendel och Valsgärde.
Ridkonsten under de epoker av vår historia då skriftliga källor saknas har förr ofta ansetts vara rå och brutal. I linje med den äldre allmänna historiesynen har man även i detta fall gärna sett renässansen som en pånyttfödelse för den systematiserade ridkonst som fanns i det antika Grekland, men som efter Roms fall fick stå tillbaka för barbari. I sin avhandling för Anneli Sundkvist fram en alternativ tolkning: det arkeologiska materialet och bildkonsten indikerar istället att järnålderns ryttare var direkta arvtagare till romarna – om än med visst inflytande från östliga ryttarfolk – och likväl företrädare till de som under barocken gjorde ridning till en skön konst.
Anneli Sundkvist redovisar också en specialstudie av den tidigmedeltida väggbonaden Bayeux-tapeten, som beskriver slaget vid Hastings 1066. Bonaden är av franskt eller engelskt ursprung, men kan genom sitt utförande och normandernas härkomst knytas till en Nordisk tradition. På Bayeux-tapeten kan speciella skolrörelser beläggas, trots att de första skriftliga beskrivningarna är flera århundraden yngre. Detta tyder på att ridkonsten redan omkring 1066 hade nått samma nivå som på 1600-talet och därmed samma nivå som idag.
Avhandlingens titel är Hästarnas land: Aristokratisk hästhållning och ridkonst i Svealands yngre järnålder
Anneli Sundkvist kan nås på telefon 018-471 20 82 eller
e-post anneli.sundkvist@arkeologi.uu.se
