Tomträtten ett samhällsbyggarprojekt
När finansminister Bosse Ringholm i höstas anmälde att han ville friköpa sin tomträtt i Enskede lär hans partivän från början av förra seklet, Carl Lindhagen, ha skrattat i sin grav. Lindhagen var den främste förkämpen för tomträttssystemet i Stockholm och i en av sina många skrifter i ämnet, där han varnade för att ge husägarna rätten att köpa loss sina tomter, jämförde han med om man skulle utforma alkohollagstiftningen så att bara de behövde följa den som ville. Äganderätten var för Lindhagen som ett farligt rus, i ivern att kunna tjäna sig en slant på markvärdestegringen skulle villaägarna glömma det sociala ansvaret. Det var, förklarade Lindhagen bildlikt, äganderättens höga alkoholhalt som gjorde den farlig, och när nu även nykteristen Ringholm föll för den borgerliga stadshusmajoritetens lockelser verkar det som om han fick rätt till slut.
Det finns ytterst få städer i världen som har en så stor andel kommunalt markägande som Stockholm. Stockholms stora markägande är resultatet av en serie beslut som togs i början av förra seklet, som dels innebar att staden köpte stora landområden för framtida exploatering, dels att marken inte skulle säljas utan skulle hyras ut med hjälp av den då nyligen införda tomträttslagstiftningen.
Detta innebar att staden – eller rättare sagt dess fastighetsnämnd – fick en unik maktställning. Efter det demokratiska genombrottet blev markägandet en principfråga för de socialdemokratiska och socialistiska/kommunistiska partierna i fullmäktige. Fram tills alldeles nyligen avstod även de borgerliga partierna, under sina perioder i majoritet, från att väsentligt ändra systemet.
Som ekonomhistorikern Mats Deland vid Stockholms universitet visar i sin avhandling måste tomträtten förstås mot bakgrund av ett brett omfattat och konkret utformat samhällsbyggarprojekt. Den nya sorts stad som byggdes på de inköpta områdena skulle inte bara befrias från markvärdestegring och andra grundläggande kapitalistiska mekanismer. Det handlade om en bitvis grannlaga reglering av stadsinvånarnas liv, i önskan att göra deras stadsdel till ett idealsamhälle.
Deland tolkar dessa stadens ansträngningar med hjälp av metodologi som hämtats från den franske samhällstänkaren Michel Foucault. Han visar också hur den lokala pressen och organisationslivet kom att samspela med disciplineringsansträngningarna. Stadsdelen Enskede och dess omgivningar blir utgångspunkten för en studie som frilägger grundläggande mekanismer i det samhällsbygge som blev känt som Folkhemmet.
Avhandlingens titel: The Social City: Middle-way approaches to housing and suburban governmentality, in southern Stockholm 1900-1945
Disputationen äger rum torsdag 7 juni kl. 10.00 i hörsal 4, hus B, Frescati. Opponent är Clemens Zimmermann, Universität Zaarland
Mats Deland är bosatt i Berlin och nås enklast via e-post: mats@lachen.net
