”Skolmarknaden” fungerar inte som tänkt
I politiskt retorik kan föräldrars val av skola för sina barn ibland framställas som ett rationellt val på en fungerande marknad. Detta stämmer illa med hur det går till i praktiken när sexåringar får plats i förskoleklass, visar en färsk studie från Pedagogiska Institutionen, Uppsala universitet.
Rapporten visar att den kommunala administrationen av valet avförskoleklass kan ha större betydelse för var barnen hamnar än den önskan omplacering som barnens föräldrar har uttryckt. Studien visar hur de administrativa vardagsrutiner som ’valfriheten’ är inbäddad i får konsekvenser för hur utfallet av föräldrarnas val ser ut. Dessa vardagsrutiner är olika för olika barn. Det finns t.ex. betydande skillnader mellan barn i kommunala förskolor, barn i enskilda förskolor utan skola som påbyggnad, och barn i enskilda förskolor där det finns en
enskild skola som påbyggnad. Den enskilda skolas förskoleklass som studerats av forskarna Marie Karlsson, Héctor Pérez Prieto och Fritjof Sahlström, är i praktiken stängd för andra barn än för dem som redan deltar
i skolans förskoleverksamhet, bland annat av det enkla faktum att ingen information om verksamheten skickas ut till föräldrar med barn i andra förskolor.
– Detta innebär inte att barn eller föräldrar på några sätt kommer till skada. Med största sannolikhet är allt det arbete och all den omsorg som berörd personal från förskollärare till ansvariga chefer lägger ner på att skapa fungerande barngrupper till stor fördel för framför allt de
berörda barnen. Att skolvalet inte genomförs på ett det sätt som det ibland framställs i den politiska retoriken innebär alltså inte att den pedagogiska basen för verksamheten inte fungerar, säger docent Héctor Pérez
Prieto.
Rapporten visar också att kommunala rutiner i vissa avseenden bidrar till segregeringen inom skolan. En analys av betydelsen av handläggningen i samband med föräldrars val av förskoleklass visar att man använder sig av ett sätt att definiera ’närhet’ som i praktiken skiljer villabarn från ’finare’ kvarter från barn i blandade mindre attraktiva
områden.
– Det är lite förvånande att en kommun som har ett statligt uppdrag att driva en verksamhet som skall leda till mångfald och tolerans, väljer att låta sina administrativa rutiner förstärka den segregering som redan finns mellan de olika bostadsområdena, menar Pérez Prieto.
Hela rapporten ’Att Dra Gränser – en studie av kommuntjänstemäns, skolledares och förskolepersonals arbete inför förskolebarns flytt från förskola till skola’ finns tillgänglig som pdf-fil på www.ped.uu.se/fisk.
Vidare information, kontakta Héctor Pérez Prieto, Hector.Perez@ped.uu.se,
018-471 1604, eller Fritjof Sahlström, Fritjof.Sahlstrom@ped.uu.se, 018-471
1680, Projektet Förskola och Skola i Samverkan, Pedagogiska Institutionen, Uppsala Universitet
