SLU satsar på Gremmeniellaforskning
Sommarens svåra angrepp av svampen Gremmeniella abietina har skadat cirka 300.000 hektar tallskog i mellersta Sverige. Gran och contortatall har fått mindre angrepp i år medan lövträden inte är mottagliga för denna skadegörare.
Nu intensifierar SLU forskningen om svampen. Skogsvetenskapliga fakulteten vid SLU har anslagit cirka en miljon kronor och en grupp forskare från både Umeå och Uppsala, med professor Jan Stenlid, SLU i Uppsala, i spetsen har påbörjat sitt arbete. SLU har även sökt ytterligare anslag från forskningsfonder för fortsatt forskning.
-Det är framför allt vissa frågor kring Gremmeniella som måste besvaras, bland annat hur tallar reagerar på kraftiga avbarrningar, säger professor Jan Stenlid. Vi vill också undersöka hur invintringen av trädet, gödsling och gallring påverkar angrepp av svampen. Dessutom vill vi ta reda på om epidemin kan bero på förändringar hos svampen, risken för sekundära insektsangrepp samt om de träd som nu drabbats är av fel proveniens, det vill säga plantorna har fel ursprung för att växa i det området.
Årets angrepp anses vara de värsta på 50 år. Senast ett större utbrott av Gremmeniella förekom i Sverige var i slutet av 80-talet och då drabbades förutom tall i mellansverige också contortatall i norra Sverige.
För att uppskatta omfattningen av årets skador har Skogstyrelsen kartlagt skogen via en enkätundersökning och satellitbilder. Riksskogstaxeringen noterar också Gremmeniella-skador i år. Cirka 300.000 hektar beräknas vara drabbade. De allvarligast angripna områdena finns i sydvästra Dalarna och i Värmland samt Örebro. Men även områden i Dalsland, norra Bohuslän, Småland och Hälsingland är drabbade.
Svampen sprids med sporer under fuktiga perioder under sommaren och utvecklas i trädens skott och knoppar under vintern. Svampen finns över stora delar av landet men ger epidemier endast då vädret gör träden extra mottagliga. Bidragande orsak till årets angrepp av Gremmeniella abietina är troligen förra årets blöta sommar och höst, samt den milda vintern. Svampen angriper både plantor och träd i alla åldrar. Såväl årsskott som grenar dör. Det finns även risk att hela trädet dör av svampangreppet eller att skottskjutningen uteblir och tillväxten hämmas.
Träd som försvagats kraftigt under växtsäsongen kan bli lätta offer för skadeinsekter, framför allt märgborrar, under påföljande våren. Ett sätt att undvika ekonomiska förluster i de nu drabbade områdena är att denna vinter avverka kraftigt angripen skog.
Ett av de mest drabbade områdena är Stora Ensos skogar i Fredriksbergs och Nås i sydvästra Dalarna. Där genomfördes i onsdags en exkursion med Centrala skogsskyddskommittén som är ett rådgivande organ för bevakning av skogens hälsotillstånd i Sverige. I gruppen ingår representanter för skogsforskningen, skogsvårdsorganisationen, och Sveriges skogsägare.
Mer information:
Om Gremmeniellasvampen: professor Jan Stenlid, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, Uppsala, tel 018-67 18 07. E-post Jan.Stenlid@mykopat.slu.se
Fältmykolog Pia Barklund, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, Uppsala, tel 018-67 18 74. E-post: Pia.Barklund@mykopat.slu.se
Om årets epidemi: Forskare Elna Stenström, institutionen för skoglig mykologi och patologi, tel 018-67 18 06, E-post Elna.Stenstrom@mykopat.slu.se
Om skogskötselaspekter: Forskarassistent Per Hansson, institutionen för skogsskötsel, SLU, Umeå, tel 090-786 66 55. E-post: Per.Hansson@ssko.slu.se
Forskningsassistent Jesper Witzell,institutionen för skogsskötsel, SLU, Umeå, tel 090-786 60 46. E-post: Jesper.Witzell@ssko.slu.se
Ytterligare information om projektet finns på SkogsSverige. Adressen är
http://www.skogssverige.se/nyheter/gremdefault.cfm
Information om skadegörare i skogen finns på Skogsskada
http://www-skogsskada.slu.se
