Bättre vägar utan merkostnad – ingen omöjlighet!
Talar man om vägunderhåll förs tankarna nästan omedelbart till betong och asfalt och stora rykande maskiner som bullrande kavlar ut en kladdig smet. Men underhåll av vägarna omfattar mycket mer. Bland annat i en omfattande planeringsprocess kan stora effektivitetsvinster göras vilket leder till bättre vägar utan merkostnad.
En effektiv planeringsprocess kräver tillgång till rätt information vid rätt tillfälle. Vägverket har för detta ändamål byggt upp en omfattande databas som skall leverera den nödvändiga. En central uppgift inom vägunderhåll är självfallet att identifiera vägavsnitt med underhållsbehov. Men det gäller att på ett effektivt sätt få fram denna information ur Vägverkets långa mätserier med bl.a. spårdjup och guppighet för var 20de meter större väg. I dagens debatt framförs ofta att vägunderhållet har eftersatts i Sverige. Vägverkets mätserier innehåller mycket information och det går lätt att använda dessa serier för att visa hur standarden på vägnätet förändrats.
Statistikern Fridtjof Thomas har dock arbetat med ett annat problem, nämligen att dela upp vägar i avsnitt där vägstandarden är likartad men som skiljer sig i spårdjup och/eller guppighet från angränsande delar. Syftet är att planera underhållet så att man kan behandla varje avsnitt som en helhet i processen utan att det medför att man gör vägunderhåll på bitar där det inte behövs, men ändå inte förlorar skalfördelar på att kunna behandla längre sammanhängande avsnitt samtidigt. Nu lägger han fram sin avhandling vid Stockholms universitet.
Fridtjof Thomas formulerar en sannolikhetsteoretisk modell för Vägverkets mätserier. Baserad på denna modell kan den dolda informationen synliggöras för vägingenjören, som därmed får ett nytt verktyg i sin hand förutom den information som tidigare fanns tillgänglig såsom vägens ålder och typ av asfalt.
– Intresset är stort hos Vägverket och andra väghållare världen över för min metod, berättar Fridtjof Thomas. Det gäller att utnyttja de befintliga databaserna så mycket som möjligt, och statistiken är den vetenskap man behöver för att göra detta, förklarar han. Visserligen bygger min analys på avancerade teoretiska resonemang men själva resultatet är lättolkat. Och det är detta resultat som behöver förstås av användaren.
Avhandlingens titel: A Bayesian Approach to Retrospective Detection of Change-points in Road Surface Measurements
Disputationen äger rum måndag 24 september kl. 13.00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Urban Hjorth, Chalmers, Göteborg
Fridtjof Thomas kan nås på 070-542 68 74, e-post Fridtjof.Thomas@vti.se
