Svenska ridhästar lever allt längre

I början av 1990-talet påstods det att livslängden hos våra ridhästar hade minskat drastiskt. Den uppfattningen grundade sig på felaktig tolkning av försäkringsstatistik. Skulle det förhålla sig på det viset skulle ridsporten ha ett allvarligt problem att tackla.

Mot denna bakgrund har agr. lic. Lena Wallin i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur gamla våra hästar blir och av vilka anledningar de slås ut, dvs. avlivas på grund av sjukdom eller skada. En huvudfråga i hennes arbete var om bedömningar av unga hästar kan användas för att förutsäga deras senare prestationer och livslängd. Eftersom det tar många år innan hästarnas tävlingsprestationer kan mätas vore det mycket intressant om man redan tidigt kunde förutsäga hästarnas senare resultat. Med sådana kunskaper kunde man bedriva ett mer effektivt avelsarbete.

Som forskningsmaterial använde Lena Wallin främst den svenska
kvalitetsbedömningen av ridhästar som under nära 30 år har gjorts på fyraåringar. Denna bedömning har utvecklats i samverkan mellan avelns och ridsportens organisationer, forskare vid SLU och försäkringsaktiebolaget AGRIA. Vid proven bedöms hästar av båda könen med avseende på exteriör
(utseende), hoppförmåga, gångarter, temperament och hälsa. Det är unikt för Sverige att en hälsokontroll ingår i kvalitetsbedömningen av unga hästar. Genom att 30-40 procent av hästarna i varje årgång bedöms, ger materialet en representativ bild av den svenska ridhästen.

Lena Wallins resultat visar bland annat att våra ridhästar lever dubbelt så länge (15 år för valacker och 18 år för ston) som de tidigare försäkringsstudierna visade. Samtidigt kunde man se att livslängden hos båda könen ökade under den period som studerades. De vanligaste utslagningsorsakerna var skador eller sjukdomar i rörelse-, andnings- och matsmältningsorganen, vilka sammanlagt orsakade cirka 70 procent av utslagningen av hästar.

Den ortopediska hälsan var den egenskap som hade starkast samband med livslängden. De hästar som hade minst anmärkningar på benens hälsa löpte endast hälften så stor risk att slås ut i tidig ålder som de med sämst hälsa. Denna information skulle vi kunna använda i avelsarbetet och
därigenom indirekt förbättra hästarnas livslängd. Även den totala exteriörpoängen och särskilt benens korrekthet visade tydliga samband med livslängden.

Fyraåringarnas bedömningsresultat för gångarter och hoppförmåga visade också starka samband med senare tävlingsprestationer i både dressyr och hoppning. De hästar som visade störst talang redan som fyraåringar var också de hästar som nådde de bästa resultaten på tävlingsbanorna. Även höga poäng på exteriörbedömningen visade positivt samband med dressyr- och hoppresultat. Detta visar att man tidigt kan förutsäga en hel del om hästarnas utvecklingsmöjligheter.

De tidiga kvalitetsbedömningarna utgör därför en viktig bas för urval av ston för avel och för en tidig avkommebedömning av hingstar i aveln. Kan man motivera fler hästägare att låta bedöma sina unga hästar blir värderingarna av avelsdjuren säkrare och man kan förvänta sig att ridhästpopulationen förbättras ytterligare beträffande både livslängd och
prestationsförmåga.

Agr. lic. Lena Wallin, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar fredagen den 21 september 2001 kl. 09.00 sin doktorsavhandling Longevity and Early Prediction of Performance in Swedish Horses
Disputationen äger rum i sal L, undervisningshuset, Ultuna.
Fakultetsopponent är Professor Odd Vangen, Norges Lantbrukshögskola, Ås,Norge.

För mer information, kontakta Lena Wallin på telefon 018-67 19 55 eller via e-post Lena.Wallin@hgen.slu.se