Tillväxthormon och beteende hos laxfiskar
Tillväxthormonet, som på engelska heter growth hormone och därför förkortas GH, har många funktioner hos ryggradsdjur inklusive människa. Som framgår av namnet stimulerar det framförallt tillväxt, men det påverkar bland annatäven ämnesomsättning, immunförsvar och reproduktion hos både däggdjur och fisk. Detta avhandlingsarbete har huvudsakligen fokuserat på effekter av GH på beteende hos juvenil laxfisk, samt de konsekvenser som höga GH-halter ochhög tillväxthastighet kan ha för juvenil laxfisk i naturen.
Avhandlingen visar att behandling med GH resulterar i ett ändrat beteende hos regnbågslax och öring. Fiskar som behandlas med GH har en ökad aptit och
simaktivitet, är mer aggressiva och tar större risker då de söker föda. Dessa studier stöder hypotesen att genom att öka tillväxten ökar också GH ämnesomsättningen vilket genererar signaler tillbaka till hjärnan som leder
till en ökad aptit, och därigenom ett ändrat beteende. Men ett hormon kan också ändra beteendet hos djur genom att verka direkt på hjärnan, och på senare år har intresset ökat för GHs funktioner i hjärnan hos däggdjur.
Avhandlingen visar att GH troligtvis har en direkt effekt på hjärnan även hos fisk, då GH-injektioner direkt in i hjärnan på regnbågslax resulterade i en ökad simaktivitetet. Aptiten däremot var oförändrad, åtminstone i ett akut skede. Studierna indikerar också att GH ändrar omsättningen av dopamin, som är en signalsubstans som har en viktig roll i beteendereglering, i hjärnan. Detta kan vara en av mekanismerna bakom GHs effekter på beteende
hos laxfisk.
De beteendeförändringar som GH ger upphov till hos laxfisk skulle kunna innebära en minskad överlevnad i naturen, då de leder till en ökad exponering för rovdjur, samt en ökad energikostnad. I ett fältförsök som pågick från september till mars påverkade dock GH inte överlevnaden hos öring. Däremot ökade GH tillväxten på bekostnad av fettreserverna, vilket skulle kunna öka dödligheten på grund av svält under perioder med låg födotillgång.
Slutligen visar avhandlingen att odling av laxfisk kan leda till liknande förändringar i tillväxt och beteende som behandling med GH. Dessa förändringar i fysiologi och beteende är naturligtvis beroende av vilka egenskaper man har selekterat för, men resultaten i avhandlingen tyder på
att man kan ha en ökad aktivitet av GHsystemet i odlad fisk.
Avhandlingsarbetet har gett ny värdefull kunskap om GHs funktioner, samt gett insikt i hur fysiologin och beteendet är sammanlänkat hos laxfisk. Denna kunskap har inte bara ett grundforskningsmässigt värde utan är även
viktig då det skett en dramatisk, global minskning av vilda stammar av flera arter av lax under senare år. Både vanlig odling, samt odling av så kallad GH-transgen lax vilket har föreslagits i vissa länder, kan ha oönskade konsekvenser ifall den odlade fisken rymmer och interagerar och/eller
förökar sig med vilda populationer. Detta bör tas i beaktande av odlingsindustrin samt av de som arbetar för att bevara de vilda stammarna av laxfisk.
Elisabeth Jönsson Bergman, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet disputerade för filosofie doktorsexamen i zoofysiologi den 12 oktober med
avhandlingen ”Growth hormone and behaviour in juvenile salmonids”.
Elisabeth Jönsson Bergman, Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen, Zoofysiologi
Telefon: 031-147816, E-post: elisabeth.jonsson@zool.gu.se
Tanja Thompson, Informatör, Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg, Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
