Nordflyttad tall mer skadad av Gremmeniella- skogsbruket bör undersöka skadade bestånd
Stora arealer tallskog står svårt skadad eller döende i Götaland och Svealand. Sommarens angrepp av skadesvampen Gremmeniella har slagit hårt mot mer än 300 000 hektar tall i medelåldern. Nu visar nya resultat från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och SkogForsk att tall som för 50 år sedan planterades för långt norrut har mer skador av Gremmeniellasvamp än tall av lokalt eller nordligare ursprung.
I Sverige har man idag stränga regler för vilken sorts plantor och frö som får användas på olika breddgrader. Orsaken är att plantor med alltför sydligt ursprung tål hårt klimat och skadeangrepp sämre. Nackdelarna med nordförflyttning av plantmaterial har varit kända sedan tidigt 1900-tal, men på grund av frö- och plantbrist tummade skogsbruket ibland på rekommendationerna.
– Ingen vet i dag hur omfattande dessa riskabla förflyttningar varit, säger Per Hansson, SLU och Ola Rosvall, SkogForsk. Men vad gäller områdena i mellersta och södra Sverige har vi svårt att tro att långa förflyttningar varit regelmässiga. Det är nog snarare så att den senaste periodens varma och fuktiga väder slår hårt mot tallbestånden.
Men att tallens ursprung har betydelse för angreppens omfattning står klart.
– Ja, vi har gått igenom våra försöksplanteringar med tall från den här tiden, och resultaten är tydliga. I områden där vi hittade gremmeniellaskador var sydlig tall mer skadad än nordlig. Ju längre förflyttningen från söder hade varit, desto större var skadorna. Tall med sydligt ursprung har tydligen sämre motståndskraft mot svampen.
Per Hansson och Ola Rosvall tycker att skogsbruket bör ta reda på tallens ursprung i de skogar som drabbats hårt av Gremmeniella.
– Med kunskap om vilka tallsorter som är mest utsatta kan skogsbruket öka sin beredskap inför framtiden. Förhoppningsvis kan vi då få mindre allvarliga effekter av framtida svampangrepp.
Det var först i mitten av 60-talet som man för första gången kunde påvisa fördelarna med att använda nordlig tall – den överlevde bättre och växte dessutom ofta bättre. Därefter började man flytta tallen söderut, vilket gav bättre överlevnad och bättre motståndskraft mot t.ex. Gremmeniellaskador.
Inte enda orsaken
Olämpligt ursprung är inte enda orsaken till de omfattande skador av Gremmeniella man ser i år. Fjolårets och vinterns väder är i hög grad avgörande för svampens förökning och spridning samt sedan för infektionen. Trädens motståndskraft påverkas av samma faktorer i vädret men också av till exempel markens bördighet, beståndets täthet samt av den genetiska uppbyggnaden.
För mer information, kontakta:
Per Hansson, SLU-Umeå
per.hansson@ssko.slu.se 090-786 66 55, 010-266 24 05
Jesper Witzell, SLU-Umeå
jesper.witzell@ssko.slu.se 090-786 60 46
Läs också mer på www.ssko.slu.se/ForskOmr/patologi_sv.htm
