Aska ökar skogens tillväxt
Torv är en betydelsefull energikälla i Sverige och bryts därför på stora områden. För att få en lönsam produktion av skog på marken när torvtäkten avslutats kan man sprida vedaska över området. Det ger bättre tillväxt och skadar inte miljön, visar en ny avhandling från SLU.
Skogsodling kan vara ett bra sätt att utnyttja mark där torv brutits. Ett problem är dock att det kvarvarande torvtäcket vanligtvis är näringsfattigt. För att få igång en lönsam skogsproduktion krävs därför tillförsel av olika mineralnäringsämnen, något som kan ske till exempel via vedaska. Det är sedan länge känt att vedaska är ett allsidigt sammansatt gödselmedel som ger bra tillväxteffekt vid skogsproduktion på torvmarker, inklusive avslutade torvtäkter. Effekterna på miljön på den avslutade torvtäkten och kvalitén på det avrinnande vattnet har dock inte närmare studerats tidigare.
I en avhandling från SLU visar nu Torbjörn Nilsson att miljöpåverkan blir liten. På en avslutad torvtäkt finns det inte särskilt mycket vegetation som kan fara illa av den stora dosen starkt basisk aska. Den mest påtagliga effekten blir en ökad utlakning av kalium, men det rör sig om så små mängder att de vattendrag som får ta emot tillskottet inte skadas.
I undersökningen spreds 23 ton aska per hektar på delar av en avslutad torvtäkt. Därefter planterades tall, gran, glasbjörk, gråal och klibbal, samt Salix (energiskog) på området. Det visade sig att plantorna växte bättre efter asktillförsel än efter tillförsel av andra mineralgödselmedel, såsom kaliumklorid. Avhandlingen visar även att det är skillnad på hur mycket av näringen som tas upp av de olika trädslagen. Tre år efter planteringen konstaterades att gråal och klibbal tog upp mer fosfor, kalium, kalcium och magnesium per kilogram biomassa jämfört med övriga trädslag.
-Gråal och klibbal verkar vara sämre trädslag att plantera på denna typ av mark eftersom de tar upp så mycket näring. På lång sikt kan det leda till näringsbrist, säger Torbjörn Nilsson.
Det är dock svårt att förutsäga vad som kommer att hända med näringstillgången på lång sikt eftersom plantorna bara studerades i tre år. När studien avslutades var de fortfarande små. Men en fortsättning av studien planeras.
-Om vi får de medel vi söker kommer vi att studera hur länge tillförseln av näringsämnen räcker. Kanske är det nödvändigt att efter en tid tillföra mer aska.
FK Torbjörn Nilsson, institutionen för skoglig marklära, SLU, försvarar torsdagen den 22 november kl. 09.30 sin avhandling Wood ash application – effects on elemental turnover in a cutover peatland and uptake in vegetation, för vinnande av filosofie doktorsexamen. Disputationen äger rum i Sal 1, Arrheniusplan 8, institutionen för kemi, SLU, Uppsala. Fakultetsopponent är Prof. Finn H. Brække, Institutt for skogfag, Norges landbrukshøgskole, Ås, Norge.
Mer information: Torbjörn Nilsson, 018-67 34 59.
e-post: Torbjorn.Nilsson@sml.slu.se
