Träfibrer mäts lättare med hjälp av skelett
Till skillnad från ett vanligt fotografi går det att i en tredimensionell bild följa en träfiber i papper i djupled. På så sätt kan man till exempel studera nätverket av träfibrer, och hur strukturen påverkar papperskvaliteten. Stina Svensson vid SLU har i sin avhandling använt sig bland annat av en metod kallad skelettering, som gör det lättare att analysera bilderna.
Tredimensionella bilder, även kallade volymsbilder, har använts i medicinska tillämpningar sedan mitten av 1970-talet. Idag förekommer sådana bilder även inom andra områden, till exempel vid analys av träfibrers struktur i papper. Fortfarande saknas en del av de grundläggande bildanalysmetoder som krävs för att tolka dessa avancerade bilder. I sin avhandling har Stina Svensson från SLU utvecklat nya metoder, bland dem en form av “skelettering”, för att analysera sådana volymsbilder.
Första steget i analysen av en bild är att identifiera objekten, dvs. de regioner som är av intresse, och särskilja dessa från bakgrunden. Objekten kan till exempel vara träfibrer eller blodådror. Stina Svensson har i sin avhandling koncentrerat sig på nästa steg, då insamlandet av viktig information börjar. I fallet med träfibrer, kan det vara att för varje fiber bestämma längd, väggtjocklek och grad av tillplattning, eller att studera fibernätverket och bestämma hur lång sträcka av fibern som inte sitter ihop med andra fibrer. Dessa fiberegenskaper är avgörande för papperskvaliteten. När det gäller kärlsystemet är det ofta ytterst relevant att upptäcka kärlförträngningar.
En av metoderna för att beskriva de objekt som studeras är så kallad skelettering. En träfiber eller blodåder representeras av en kurva som ligger mitt i objektet. Kurvan är på så sätt stommen i bildobjektet. Med hjälp av kurvan går det lättare att mäta objektets längd och därigenom t.ex. bestämma hur lång sträcka av en träfiber som inte sitter ihop med andra fibrer. Dessutom går det att i varje punkt i kurvan lagra avståndet till närmaste punkt i bakgrunden, dvs. resten av bilden. Genom att undersöka värdena i kurvan får vi enkelt måttet på tjockleken av objektet i olika positioner, vilket gör det lättare att till exempel upptäcka kärlförträngningar.
FK Stina Svensson, vid centrum för bildanalys, SLU, försvarar fredagen den 23 november kl. 13.00 sin doktorsavhandling Representing and Analyzing 3D Digital Shape Using Distance Information. Disputationen äger rum i sal 10132, Ångströmslaboratoriet, Uppsala. Opponent är Professor Annick Montanvert, Grenoble, Frankrike.
Mer information: Stina Svensson, 018-471 34 65
e-post: Stina.Svensson@cb.slu.se
